Omstart, uppstart, nystart...

Kalla det vad ni vill. Jag kallar det NYSTART. Nystart! för att det är precis så det känns. Jag har chansen att forma mitt kommande träningsliv och välmående precis hur jag vill. Efter mitt uppehåll från löpningen måste ni förstå att jag är mer fokuserad och målmedveten än någonsin. Med allt. Titeln på boken jag påbörjade för några dagar sen säger allt. Född till att springa. Precis som så många andra älskar jag detta tillstånd av total utmattning som jag bara kan få efter ett tufft intervallpass lika mycket som min man hatar det. För man kan hata det också. Att springa alltså. Något jag aldrig kommer att kunan förstå. Löpning är ju att finnas till, att andas, att tänka. I vilket fall som helst är det nu äntligen dags att skriva ordet NYSTART. Som jag längtat. Längtat tillbaka till bloggen, längtat efter att få planera pass och så småningom springa tävlingar. Längtat efter att få börja bygga upp min kropp igen från noll till en seg, uthållig och stark kropp. Jag vill vara stark innifrån och ut. Jag vill hålla i längden.

Min nystart började för ett par veckor sedan. Det var då jag påbörjade mina barnvagnsprommenader med Sophia. Vi går en timme varje dag. På morgonen eller kvällen. "En timme om dagen" är mitt nya mantra. En timmes träning varje dag ska göra mig stark innifrån och ut och ge mig kraft att fixa livets uppförsbackar när de kommer emot mig. För de kommer och är jag inte beredd ramlar jag bakåt istället för att kämpa mig uppför. Om en vecka ska jag så smått börja springa. Det handlar om små inslag av löpning i mina prommenader på ca 5 minuter. Jag hade detta upplägget efter mitt snitt med Vilgot och det gick bra. Denna gången skall jag dock börja styrketräna. Tyvärr måste jag vänta med magträning, är lite osäker på hur länge. Jag vet bara att man inte får börja för tidigt med just magträning. Är det någon som vet eller har erfarenhet av magträning efter snitt så skriv gärna en rad. Det är så många olika bud när jag söker på nätet.

Det var det för idag. Nu är jag på gång och kommer att börja skriva oftare. Ses och hörs snart!

Så smått

I går var jag ute och prövade mina vingar. 5k barnvagnsprommenad i raskt tempo. Det funkade men jag har fått stränga tillsägningar av Mr D att jag nu inte ska tro att det är något jag ska ge mig ut och göra varje dag. Han är rädd att jag tar i för mycket. Sophia kom ut till oss med kejsarsnitt och läkningen tar tid. Jag kommer så småningom kunna börja springa men måste ta det försiktigt i början. Men allt har gått bra. Jag läker fint och känner mig stark och pigg. Även Vilgot kom med snitt och då började jag springa så smått 5 veckor. Jag tror att jag har en bra kropp att operera i för det verkar som om den läker snabbt och fint. Jag stannade kvar på BB en natt innan jag kom hem. Allt funkade bra med amning och smärtan efter snittet var inte större än att jag kunde hantera den. Man ska ju försöka röra på sig så gott det går för att läka bättre och minska risken för blodpropp. Dessutom saknade jag Vilgot och tyckte att sjukhuslivet var förfärligt tråkigt. Lilla Skorpan är en fantastisk liten varelse och det ska bli underbart att få lära känna henne. Sommaren hade inte kunnat börja på ett bättre sätt. En liten fin flicka i armarna på en mycket fin storebror.

Här är jag!

I onsdags kom vår fina dotter Sophia till oss. Vilgot lyser av stolthet och kan inte hålla sina händer ifrån henne. Vill mest pussas med henne hela tiden. Jag och Daniel är fullkomligt överösta av kärlek och lycka just nu. Tack våra fina ungar.