Rimligt?

Okej, vad är rimligt egentligen? Är det rimligt att man kan springa ett lopp ca 2 månader efter att bebisen kommit? Jag har inga tidskrav utan vill bara delta i loppen för känslans skull och lite för att ha något att mäta mig med. Jag behöver ju främst komma upp i mängd, inte snabbhet. Jag vet ju att det gick ganska snabbt förra gången att komma igång även om jag tog det ganska så lugnt. Jag har kollat upp lite olika lopp:

• 13 augusti Malmömilen


• 27 augusti Trelleborgsloppet


• 30 augusti I from loppet (som jag tabbade mig i förra året)

Milen skulle jag kunna fixa. Annat är det med halvmaran. Tyvärr går Prinsens Minne i Halmstad redan den 20 augusti. Vad jag tyckte om det loppet! Trots regn och blåst var det ett riktigt bra lopp som bjöd på en varierande terräng. Har ni inte sprungit det och är sugen på en halvmara så spring det för bövelen!Det känns verkligen som om löparcellerna har vaknat till liv nu och jag har så smått börjat ställa om både kropp och knopp till livet efter gravidmagen.

Nu på lördag går Sydkustloppet. Jag ska såklart inte delta men hoppas kunna ta mig ner för att hejja på alla duktiga löpare och löperskor. Sen kommer ju Göteborgsvarvet. Jag kan inte säga att jag är speciellt ledsen över att missa det men ändå. Det är ju ändå Göteborgsvarvet. Min bror kanske ska springa. Gör han det ska jag upp och titta. Han är gammal elitsimmare som la av för en herrans massa år sedan. Nu har han köpt nya skor och nya kläder till sin stora löparsatsning men vad jag vet står de oanvända. Han skyller på att han ska bli pappa i de dagarna och måste vara beredd när det händer. Jag har sagt åt honom att det är en bra uppvärmning för honom. Å andra sidan tror jag att hans fru blivit en smula sur om han låg och spydde på BB på grund av utmattning.