Buhuu

Blähä vad det är synd om mig. Jag har mått bra eller i alla fall hyfsat bra hela dagen men efter middagen var det någon som slog mig i huvudet med stekpannan som stod på spisen i köket. Nu ska jag på nytt dra täcket över huvudet och sova mig frisk.

Igår satte jag ihop ett schema över min träning fram till Gtb varvet. Det blir hårt men kul och jag satsar på tre fartpass i veckan och två-tre lugna pass. Målet är alltid att genomföra alla pass men sen pang kommer livet emellan och jag hamnar i en dipp på grund av sjukdom eller tidsbrist. Jag har insett att även om mitt mål på 1.40 inte uppnås den 16 maj och jag kommer bli besviken och übersne så måste det få vara okej. Jag springer för mig, jag springer för att må bra, det jag gör ska jag göra med glädje. Jag kan inte hjälpa att jag blir sjuk och inte kan träna men jag kan hjälpa om jag grottar ner mig för mycket i det. Var sak tar sin tid. 39 dagar kvar, fokuserad träning och mycket sömn blandat med många pussar från Vilgot kommer göra mig stark tills jag står på startlinjen den 16 maj.