En slags summering tror jag

Idag är en bra dag, det är till och med en riktigt bra dag. Hade jag kunnat hade jag lagt ut en bild på hur jag ser ut en riktigt bra dag. Jag släcker snart ner på mitt kontor för att bege mig till knatteland för att pussa på min Vilgot.

Idag har jag två träningspass inplanerade varav ett redan är genomfört. 12k i ett kyligt Malmö. Rumpan var kall som attan när jag ställde mig i duschen. Men friskt var det och snabbare än vanligt gick det. Jag har inte käkat järntabletter på en vecka men är igång med det igen nu och det märktes dirket i dag. Inga tunga ben eller sinne. Dessutom mina vänner, hade jag INGEN SOM HELST KÄNNING av mitt baklår idag. Halleluja!!! För första gången på länge känns det som om det kommer bli ett jäkla bra löpår 2010. Jag har slagit uppåt länge men nu räcker det!

Jag kan inte förstå hur snabbt ett år har gått. Är det verkligen meningen att det ska gå så här fort. Snart kommer Vilgot vilja ha moppe och jag kommer kämpa ännu hårdare med mina kilometertider:) Året 2009 har varit bra, riktigt bra och jag har lärt mig massor om livet och om människorna i det. Mina vänner är mina vänner och jag har till och med lyckats få fler vänner:) Bara en sådan sak. Jag har fått ta del av Vilgots äventyr som jag aldrig slutar förundras över. Så nyfiken och pigg på allt. Fylld av energi som svämmar över. Alltid med ett leende på läpparna.
Och Mr D som tog mig till Nice och friade under stjärnorna. Iklädda morgonrock bara för att det kändes så lyxigt att bo på fint hotell svarade jag JA!. Min underbara Mr D - Daniel, du är den finaste. Så många känslor på en och samma gång, glädje, lycka, skratt och gråt. Passion och ilska. Tänk att någon kan sätta min värld i sådan gugning.

Och löpningen. Löpningen innan bloggen var medioker och genomfördes utan direkta mål och syften. Löpningen efter bloggen har gett mig en annan syn på löpning och framförallt livet. Genom löpningen har jag insett att allt är möjligt bara man vill det tillräckligt mycket. Tankar som för mig framåt i löpningen för mig framåt i livet. Loppen i år har varit roliga även om jag inte listar Göteborgsvarvet som det bästa och roligaste loppet. Banan var en besvikelse men publiken underbar. Prinsens minne i Halmstad gav mig ett resultat under 1.40. Milen sprang jag på strax under 46 minuter och Laholmsloppet genomfördes i sunkmark med ösregn. Men 2009 måste ändå tillskrivas som loppets år eller rättare sagt, det året då jag blev förälskad i lopp.

Klockan tickar på och äntligen har den slagit hemgång. Ikväll väntar ett styrkepass, 500 reps. Därefter firar jag tidigt nyår med Moulle Fries och aioli tillsammans med ett riktigt gott vitt vin.