Löningens dag var igår och jag som är löpare sprang inte. Hur nasigt är inte det. Jag var inne på Daniels blogg igår och blev skitglad att han styrt upp löpning i Pildammsparken men sen kom livet emellan. Satans jäkla jobb (sambons) kom och störde. Jag blev sur och drog på mig offerkostymen inför Mr D så hans dåliga samvete kickade igång rejält. Fullt gjort av mig, jag vet. Tröttheten gick inte att beskriva när han kom hem så resultatet blev 0 kilometrar igår. Vilgot har ändrat sömnbeteendet igen, nu vill han upp 05 och jag har inte riktigt kommit in i att bara sova 5 timmar per natt. Kvällarna blir hopplöst svåra att ta sig igenom utan en motivationsdipp som kommer och hälsar på.
MEN idag trotsade jag snöovädret innan lunch och drog igenom kroppen med 15k. Underbart och väldigt behövligt.
Idag har jag av någon konstig anledning dagdrömt om semlor. Jag får mina idéer om godsaker emellanåt men det brukar lägga sig. Jag är snart uppe i 70 dagar utan socker. Jiiiihaaa. Tyvärr gick den andra utmaningen åt fanders. Det var tydligen svårare att släppa det vita brödet än godsakerna. Men jag skiter i det för i förrgår innan Depeche Mode konserten (som för övrigt var mycket bra) hämtade jag ut min bröllopsklänning. Jag behöver till och med ta in den lite så jag käkar vidare på mitt bröd.
Nu SOVA.
8 kommentarer:
Var glad att du kom ut INNAN stormen! Har också fått semmel-cravings. Fast det har jag varje år den här tiden. Kul med klänningen, nu är det inte länge kvar...
Det känns inte som att du behöver hoppa brödet alls!
Vilken vilja du har:)
Jag hade så grymt ont i halsen så jag missade också löpningens dag...
Semlor? Jag förstår inte. Varför detta löparcraving efter semlor...?
Anna, Jag fick ta bussen hem igår för det stirmade så in i bengen. Och nej, det börjar närma sig nu...
Katarina, Hoppas du mår bättre nu.
Rosenblom, ja det är märkligt, kanske påverkar vi varandra.
Härligt!! Du fick till det jag inte fick till igår. Kom hem vid 15:00 och var väldigt glad att jag just kom hem. Sedan stannade jag inne! :)
Bra jobbat med sockret, det där hade jag aldrig fixat. Min fru jobbar på ett godisföretag! :)
Vad kul att höra att det går så bra! Jag kom inte heller ut i tisdags och dessvärre så är det handling som räknas, inte tanken. Vi kommer igen nästa år.
Daniel, jag förstår att det inte är fullt så lätt att sluta med godiset när man har en fru som jobbar med godis. Vilket jobbigt men på samma gång underbart härligt jobb din fru måste ha.
Joel, definitivt. Vi gör revanch nästa år.
Jag får ansluta till din och Joels skara - ingen löpning i tisdags... Men nästa år så är jag med i Slottskogen :) Härligt med klänningen! Du är superduktig tycker jag!!
Skicka en kommentar