onsdag 2 februari 2011
Funderingar inför framtiden
Med mindre än hälften "to go" har jag redan börjat fundera på vad min comeback här på bloggen ska heta. "Annas comeback" eller "Anans race" eller varför inte "hur man bli snabb på 100 dagar?" :) Mmmm fundera går ju. Och läääängta. Hur ser ett liv ut med två barn, mat, sömn och träning?Och sen i långa loppet heltidsjobb? Jag antar att det blir vad man gör det till, eller vad säger ni småbarnsmorsor? Hur svårt kan det vara? Jag kan bli lite irriterad när personer man talar med understrycker exakt HUR svårt det är att få EGENTID och att kunna TRÄNA med två barn. Jag försöker vara en nål i ögat och säga med viss ödmjukhet att det nog ordnar sig för mig. Allt det där hörde jag ju vid ett barn och det gick ju bra ändå. Jag är helt övertygad om att jag kommer göra comeback i mina orange löparskor. Viljan att bli snabb, uthållig och känna hettan efter ett grymt intervallpass kommer att gnaga i mig precis lika mycket sen som då. Att jag JUST NU föredrar choklad framför dojjorna (förlåt söta pjuks) är ett val jag tyvärr inte kan styra över. Viktiga rekord slås och en viktig komponent i detta är just choklad:) Kanske får bloggen heta hur jag gick ner 30 kg på ett halvår....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Jag tar mig rätten att kommentera fast inte är småbarnsmorsa ;)
Du slår huvudet på spiken när du skriver att det blir vad man gör det till. De första månaderna med en ny familjemedlem är ju lite speciella och man är rätt sliten men sedan är det klart att det kommer att gå bra att träna!!
Ibland behövs det kanske en liten större dos av både disciplin och planering och en förstående man/fru men alla behöver egen tid att göra det man gillar vare sig det är att kuta trösklar i oranga pjucks eller moffa chokladpraliner i soffan :) Lyckades jag träna inför och springa maran förra året med tre barn och en gravid fru så fixar du löpningen också med två barn.
Sedan har jag för mig att jag faktiskt föreslog ett nytt namn på bloggen tidigare, något i stil med "Anna svamlar och springer"... :-)
Klart du kan fortsätta träna, om du bara själv vill. Jag oroade mig hela sommaren för hur det skullë gå med löpningen i höstas när vi fick tvillingar (barn nr 3 och 4). Det slutade med att oktober och november blev mina bästa månader ifjol med nära 200km. Får väl medge att det gått tyngre nu men då har vi också hunnit med att flytta med våra fyra barn... 4.30-staffan är ju ett annat exempel på att det går om man vill. Men det kräver planering och målmedvetenhet. livet ger inte längre utrymme för några spontana eller slentrianmässiga pass. Själv springer jag i princip bara efter kl 20 på kvällen. Lycka till när du ska igång igen!
såg nu att staffan precis hunnit före och kommentera, när man talar om trollen...
Staffan, ja du om någon vet ju hur allt går ihop. Grymme Staffan. Siorry för att jag är så jävla stereotyp! Jäkla mig att jag ens bjöd på den:)
Magnus, Imponerande! Fyra barn är respekt. Allt går ju bara man vill och det vill vi ju!
Du är för skön Anna:)
Det ska bli så kul att följa din väg och dina val i framtiden.
Och det stora barnet får gärna komma hit och leka om det kan hjälpa ibland. Vi finns här! Använd oss:)
Kramar Katarina
Det komemr säkert gå hur bra som helst! Jag hröde någon säga att ett barn tar all tid och så gör även två barn. Så har du hittat tid med ett barn kommer du säkerligen göra det med två barn också! :)
Förm ig blir det en större omställning (tror jag iaf). Jag som är van att få vara hur ego som helst :)
Ha ha, OK, "Stereotypa Anna svamlar och springer" då, :-)
Synd att vi Anna, Magnus (som jag iofs inte vet var du bor) bor så långt ifrån varandra, annars kunde vi peppat och föräldrakutat ihop!
Klart det blir tid att springa. Det är ju världens bästa och mest lättillgängliga träning. Inga spinningtider att passa el annan uppbokad träning. Du springer när det finns möjlighet helt enkelt. Det som jag tycker kan vara svårt att få till (4 barn) är långpassen. det kräver lite planering. Men timme här och an halvtimme där, det finns alltid.
Visst kommer du att hitta tid. Tid finns alltid, knepet är att ta vara på den den. Kan vara tidiga morgnar, transportlöpning hem någonstans ifrån, men visst tusan går det.
Inte lätt det där, men visst går det.
Om viljan finnes, och det gör den ju!
Dygnet har många fler timmar när man är småbarnsförälder :-)
Det gäller att se möjligheterna i stället för begränsningarna!
Bara att du skriver ett förhållandevis långt inlägg om detta tyder ju på motivation! ;-)
Äh, det går så bra så!! Jag har två barn och jag har nog aldrig varit så aktiv som nu! Och inte så stark som nu heller. Det gäller bara att vara snäll mot varandra med att ge tid och också att helt glatt ta med barnen när det går. Säg till om och när du vill ha sällskap!
Katarina, ja den som lever får se antar jag:)
Andréa, Jag tror att allt fixar sig bara man vill
Staffan, Den bästa idén jag hört på länge!
Rosa Milton, 4 barn är som sagt imponerande. Jag ska ha dig och Staffan som förbilder!
Anna, planera och genomföra!
Thomas, härligt att du tror på mig!
Emilie, vad trevligt med lite löpsällskap när dojjorna åker fram igen.
Anna - det är så mycket lättare att få till träning när man har två barn än ett. För man har ännu färre chanser och då är man ännu mer sugen på att ta dem. Du kommer att krossa PB efter PB som tvåbarnsmor! Och 30 kg, det går faktiskt att tappa på mindre än 6 månader;-) så oroa dig inte för det!
Skicka en kommentar