Rätt och slätt en skön vilodag som inte har varit helt fel. Jag lider för tillfället av en hemsk bacill som jag skäms över. Jag vill ha allt! Jag ska gifta mig med världens bästa Mr D och vi ska på bröllopsresa till New York men jag drömmer mig ändå iväg till på Springtimes Portugalresa i slutet på februari. Mycket vill ha mer. Hua för mig.
I veckan som kommer väntar bland annat 15k distans, intervaller och ett lååång långpass. Långpasset funderar jag faktiskt¨på att bränna av mitt i veckan, så slipper jag håsa upp det så mycket. Jag kan spara min 15k till söndag och köra intervallpasset på fredag. Kan man annat än längta efter att kicka igång träningsveckan?!
måndag 8 februari 2010
söndag 7 februari 2010
Att slita varg
Om det nu var tryck och flyt i benen igår så var det motsatsen idag. Långpass ska avnjutas i härlig avslappnad fart med ben som bara flyter med. Mina intervaller satte sina spår och det är nog inte optimalt att ha intervaller innan långpass eller att köra hårdare än tänkt på dessa kvalitetpass. Å andra sidan kanske det är just det man ska göra för att träna uthållighet. Jag vet helt enkelt inte. I vilket fall som helst så ville jag vända hem efter 1k, bryta efter 4k och började förhandla med mig själv efter 5k. Jag skulle stanna och gå efter varje 5k och ta ett energistopp efter 12k. Det blev inga småstopp men det blev ett kort energistopp för banan och festis. Jag hade ingen energi i kroppen trots att jag ätit en rejäl lunch och lite mellanmål. Men jag återfick mina krafter ett kort tag men vid 18k insåg jag att jag inte hade det som krävdes idag. Det skulle inte bli något långpassrekord. Det får helt enkelt vänta. Jag stängde av klockan efter 20k, gick in på affären och handlade mat och lunkade sen hem. Man ska ju aldrig ge upp och jag hade ju tagit mig ut i kylan och klarat av de värsta underlagen men kroppen ville inte mer idag. Kom nu i efterhand på att jag faktist tränat fem dagar på rad. Livet ju kom emellan i veckan. Det är inte det mest optimala, jag brukar ju ha vilodagar mellan mina pass. Men nu glömmer vi detta långpasset och blickar framåt mot nästa veckas träning och träningsdate. På söndag har bästa Katarina fixat en löpardejt med bastu och kallbad efteråt. Jag längtar!
Tröskelintervaller
Denna underbara människa som kom på tröskelintervaller och allt var träning vid tröskel heter borde få något slags pris eller i alla fall en varm kram av mig. Tröskelträning är i mitt tycke den absolut roligaste träningen. Det är jobbigt, segt och spännande. Jobbigt för det frestar på kroppen när man gör det, segt för det bygger en seg och uthållig kropp och spännande för man kämpar på i en ganska så lång intervall och försöker att inte ta ut sig så pass mycket att man inte kan köra en intervall till efter ett par minuters vila. Action på hög nivå. Och med lite powermusik i öronen, då känner man sig oövervinnerlig. Precis som jag kände mig igår!
Vi är hemma i Laholm över helgen och här är det rejält med snö. Det är inget slask utan fina vita gångbanor som kan vara lite förädiskt hala men här och där är det barmark eller fin fast snö. Jag drämde till med tröskelpass trots underlaget och det gick faktiskt riktigt bra. Tyvärr hade jag lite svårt att disponera intervallerna så första intervallen gick i 4.26-fart, andra i 4.38-fart och tredje i 4.40-fart. Tanken var att alla tre skulle gå i 4.38-fart. Jag tror jag var för ivrig helt enkelt och det kändes under sista intervallen. MEN i mål kom jag och lycklig var jag.
Intervallernas längd blev lite längre och fler än de tänkta, 3 x 2.70k. Kroppen kändes så pigg efter andra intervallen och jag ville så gärna.
Efter lunch drar vi ner till Malmö igen. 24k står på schemat. Min spelare är laddad med en massa bra och intressant såsom sommarpratare, dokumentärer och lite skön musik. Kanske slår jag på bastun i föreningen och värmer mina kalla ben när jag kommit hem. Jag riktigt längtar ut nu. Hur har era långpass gått i helgen och brukar ni lyssna på något annat än era egna tankar när ni springer långpass?
Vi är hemma i Laholm över helgen och här är det rejält med snö. Det är inget slask utan fina vita gångbanor som kan vara lite förädiskt hala men här och där är det barmark eller fin fast snö. Jag drämde till med tröskelpass trots underlaget och det gick faktiskt riktigt bra. Tyvärr hade jag lite svårt att disponera intervallerna så första intervallen gick i 4.26-fart, andra i 4.38-fart och tredje i 4.40-fart. Tanken var att alla tre skulle gå i 4.38-fart. Jag tror jag var för ivrig helt enkelt och det kändes under sista intervallen. MEN i mål kom jag och lycklig var jag.
Intervallernas längd blev lite längre och fler än de tänkta, 3 x 2.70k. Kroppen kändes så pigg efter andra intervallen och jag ville så gärna.
Efter lunch drar vi ner till Malmö igen. 24k står på schemat. Min spelare är laddad med en massa bra och intressant såsom sommarpratare, dokumentärer och lite skön musik. Kanske slår jag på bastun i föreningen och värmer mina kalla ben när jag kommit hem. Jag riktigt längtar ut nu. Hur har era långpass gått i helgen och brukar ni lyssna på något annat än era egna tankar när ni springer långpass?
fredag 5 februari 2010
Gamla hundar
Vilken toppeninledning på helgen! 12k med lite stegringslopp och löpskolning. Det var riktigt fint underlag idag och vinden var med mig. Nästan så att det inte kan bli bättre än så här. Baklåret var fint och stadigt och jag börjar komma in i min löpteknik mer och mer utan att tänka på den. Kul för när jag började fattade jag inte HUR jag skulle lyckas omvandla min snart 34 åriga kropp till att springa på ett annat sätt. Men det går visst att lära gamla hundar att sitta.
Men vad är det egentligen för talesätt. Precis som om det inte gick att förändra något på grund av gamla vanor och sätt. Tråkig inställning och faktiskt ganska vanligt förekommande på min arbetsplats. Om man tänker så blir man nog väldigt fattig och tom. Men vem är jag att döma. Jag kan nog slänga ur mig både det ena och det andra. Förhoppningvis ger jag lite positiv energi också.
Nu ska jag lusläsa alla era bloggar.
Men vad är det egentligen för talesätt. Precis som om det inte gick att förändra något på grund av gamla vanor och sätt. Tråkig inställning och faktiskt ganska vanligt förekommande på min arbetsplats. Om man tänker så blir man nog väldigt fattig och tom. Men vem är jag att döma. Jag kan nog slänga ur mig både det ena och det andra. Förhoppningvis ger jag lite positiv energi också.
Nu ska jag lusläsa alla era bloggar.
torsdag 4 februari 2010
I poolen
Ingmarie, vattnet var ljuvligt!
Imorse mellan kaos och en väääldig massa kärlek fick jag till ett wetvest pass i poolen på kockums. Tanken var att Vilgot skulle till dagis efter några dagars sjuka men det blev omfall. För att jag skulle få till träning idag slängde jag mig på hojjen och dök ner i vattnet. 60min senare var jag klar, hojjade hem och avlöste Mr D som skulle till jobbet. Nu kan jag vabba med lugn själ.
Kanske är det onormalt att prioritera träning trots att ens barn är hemma och sjukt men utan träning blir jag sjuk och det blir inget bra.
I poolen på kockums ryms det en stor variation av människor. Där finns gamlingarna som flyter likt kungligheter fram i vattnet. Där finns tjejerna i karriären som fort-simmar 45 min innan jobbet. Där finns medelålders männen som jätte gärna vill kunna crawla. Och så finns jag där i min väst. Jag får ofta frågor om vad jag håller på med i vattnet och jag försöker förklara på bästa vis. Oftast är folk positiva och jag brukar alltid föreslå att de ska testa. Hittills har jag bara sett mig själv i poolen med väst men vem vet vad gamlingarna gör när jag inte är där:)
Ha en fantastisk dag alla.
Imorse mellan kaos och en väääldig massa kärlek fick jag till ett wetvest pass i poolen på kockums. Tanken var att Vilgot skulle till dagis efter några dagars sjuka men det blev omfall. För att jag skulle få till träning idag slängde jag mig på hojjen och dök ner i vattnet. 60min senare var jag klar, hojjade hem och avlöste Mr D som skulle till jobbet. Nu kan jag vabba med lugn själ.
Kanske är det onormalt att prioritera träning trots att ens barn är hemma och sjukt men utan träning blir jag sjuk och det blir inget bra.
I poolen på kockums ryms det en stor variation av människor. Där finns gamlingarna som flyter likt kungligheter fram i vattnet. Där finns tjejerna i karriären som fort-simmar 45 min innan jobbet. Där finns medelålders männen som jätte gärna vill kunna crawla. Och så finns jag där i min väst. Jag får ofta frågor om vad jag håller på med i vattnet och jag försöker förklara på bästa vis. Oftast är folk positiva och jag brukar alltid föreslå att de ska testa. Hittills har jag bara sett mig själv i poolen med väst men vem vet vad gamlingarna gör när jag inte är där:)
Ha en fantastisk dag alla.
onsdag 3 februari 2010
En klapp på axeln
Med ena handen klappade jag mig själv på axeln och med den andra fräste jag snor. Så kan man sammafatta både min runda och min målgång idag. Det har varit lite lite löpträning de senaste dagarna. Livet har kommit emellan. Ibland gör det det och då kajkar allt, dvs löpningen ihop sig. En snorig och hostig Vilgot med VAB som följd, nya utmaningar som innebär en halvfartskurs på Lunds universitet och en blivande man som har kick-off mitt i veckan. Och lite självförvållat dagen-efter också. Långpasset blev inte av och även om jag hade velat hade det inte gått på grund av vädret.
Jag har hunnit längta efter träningen vilket är bra för på senaste tiden har det mest handlat om att genomföra. Jag tror mycket av det har att göra med slirigt underlag, blåst och kyla. Nu vill jag ha vår med torr asfalt och hyfsat lugn vind. Dessutom är det nog för att jag kört så mycket distans. Det nya schemat innehåller intervaller och fart vilket varmt välkomnas. Att bara mala i distansfart är inte min grej. Jag vill ha variation, då är det kul.
Idag blev det som sagt träning efter tre dagars vila. 12k innan lunch i snömodd. All träning är ju bra träning och det kändes som om pulsen fick jobba lite extra idag på grund av underlaget så jag antar att snön för med sig något gott. Jag har en stor utmaning framför mig i helgen. På schemat står långpass 26k. Jag har inte sprungit 26k sen 2007 då jag sprang marathon. Jag ska tokladda och se det som en rejäl löparutmaning.
Jag har hunnit längta efter träningen vilket är bra för på senaste tiden har det mest handlat om att genomföra. Jag tror mycket av det har att göra med slirigt underlag, blåst och kyla. Nu vill jag ha vår med torr asfalt och hyfsat lugn vind. Dessutom är det nog för att jag kört så mycket distans. Det nya schemat innehåller intervaller och fart vilket varmt välkomnas. Att bara mala i distansfart är inte min grej. Jag vill ha variation, då är det kul.
Idag blev det som sagt träning efter tre dagars vila. 12k innan lunch i snömodd. All träning är ju bra träning och det kändes som om pulsen fick jobba lite extra idag på grund av underlaget så jag antar att snön för med sig något gott. Jag har en stor utmaning framför mig i helgen. På schemat står långpass 26k. Jag har inte sprungit 26k sen 2007 då jag sprang marathon. Jag ska tokladda och se det som en rejäl löparutmaning.
lördag 30 januari 2010
Kallt så in i helvete
Helt seriöst hur kan man springa ett marathon uppe i Tjotahejti mitt i vinter och kyla. Har minne av att det går ett marathon norrut, typ norra Norge eller något sån´t där man får dra på sig täckjacka för att springa.
Idag skulle det bli tröskelintervaller men det reviderades så fort jag kom utanför dörren. HUA vad kallt det var. Mitt arsle frös till is redan efter 2k. När jag efter 6k vände ner mot Västra hamnen och följde cyklebanan fram till BO 01 och vidare långs Ribban trodde jag allvarligt att jag skulle förfrysa häcken. Vart man än vänder sig i Malmö är det blåsigt och minus på det gör susen för en omotiverad löpare som vill stanna inomhhus. Nu tillhör ju inte jag den kategorien:) utan trotsade kylan och kom hem efter 12 stolta kilometrar. Att höja tempot var det inte snack om, det var tungt med kylan som det var och benen var totalt stumma på slutet.
Vid ett par tillfällen ville jag ge upp men var skulle jag göra med mig själv. Inga pengar att ta mig hem för och alldeles för långt bort från taxi. Sen kom jag att tänka på marathonet där de springer ute i kyla och blåst på is tror jag. Vad var mina 12 ynka kilometrar mot det. Jag tänkte på Anna-Orka mera som hade genomfört ett långpass i djupsnö och fick nytt mod. Men vad skönt det var att komma hem. Imorgon ska jag springa långpass på 20k, det ska komma mer snö och det ska bli kallat så in i helvete. Men en dag i taget, imorgon kanske jag är grym på 20k i snöyra och kyla.
Idag skulle det bli tröskelintervaller men det reviderades så fort jag kom utanför dörren. HUA vad kallt det var. Mitt arsle frös till is redan efter 2k. När jag efter 6k vände ner mot Västra hamnen och följde cyklebanan fram till BO 01 och vidare långs Ribban trodde jag allvarligt att jag skulle förfrysa häcken. Vart man än vänder sig i Malmö är det blåsigt och minus på det gör susen för en omotiverad löpare som vill stanna inomhhus. Nu tillhör ju inte jag den kategorien:) utan trotsade kylan och kom hem efter 12 stolta kilometrar. Att höja tempot var det inte snack om, det var tungt med kylan som det var och benen var totalt stumma på slutet.
Vid ett par tillfällen ville jag ge upp men var skulle jag göra med mig själv. Inga pengar att ta mig hem för och alldeles för långt bort från taxi. Sen kom jag att tänka på marathonet där de springer ute i kyla och blåst på is tror jag. Vad var mina 12 ynka kilometrar mot det. Jag tänkte på Anna-Orka mera som hade genomfört ett långpass i djupsnö och fick nytt mod. Men vad skönt det var att komma hem. Imorgon ska jag springa långpass på 20k, det ska komma mer snö och det ska bli kallat så in i helvete. Men en dag i taget, imorgon kanske jag är grym på 20k i snöyra och kyla.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
