jag.vill.ha.sommar.nu

Ge mig vår och gärna sommar NU, ja på en gång! Jag kan inte komma ihåg att jag längtat så mycket efter värmen som jag gjort denna vinter. Jag har haft svårt att förstå att jag förra vintern harvade runt i Pildammsparken i 20 minus. Vilken bragd! Idag snöade det här i vårt Malmö. TAck o lov försvann den lika fort som den kom. Men vi har kallt. Det är kallt ända in i märgen och det gör ont att vara ute.
Jag har kommit igång med träningen. Jag känner mig hyfsat normal när jag får svettas och komma upp lite i puls. Det blir cykel med lite intervaller, vattenlöpning och igår testade jag något som hette Star Trac på jobbet. En maskin man står på som liknar en trampmaskin men som mer går runt ett helt varv så man få en liten känsla av att man springer. Det är så jäkla många redskap, klasser och maskiner som jag inte har någon susning om för jag använder aldrig dem. Inget slår ju löpningen eller vad säger ni?

socker vs. apelsiner

Det blev ett gravidyoga pass i all enkelhet igår. Andning, avslappning ochl ite övningar. Jag är helt nöjd med att ha kommit igång. För det har jag!
Sen vet jag inte vad som hänt med mig. Grönsaker har nästan helt gått bort under graviditeten hittills men under de senaste dagarna vill jag äta c-vitaminer och grönsaker så det bubblar ur öronen på mig. Tänk om jag nu bara kunde skippa chokladen också;) Ärligt talat så tror jag inte på cravings eller att man som i mitt fall blir mer sugen på sött och annat skit under graviditeten. Det är bara att man tillåter sig själv på något märkligt vis att sätta i sig skiten. Jag har ju lyckats jobba upp sockerberoendet nu och får så sakteliga göra mig av med det. När jag var gravid med Vilgot var jag väldigt restrektiv med sockret för jag var livrädd för att få gravid diabetes och mata min bebis i magen med socker. Jag vet inte hur jag tänkt denna gången, det är precis som om jag förnekat att det finns något som heter gravid diabetes. Inte för att jag ligger i någon riskgrupp men man ska aldrig vara säker. Kanske kan apelsinerna bli mitt nya knark, de är förbannat goda just nu i alla fall.

Yoga och meditationsutmaning!

Det här med yoga och meditation är något jag alltid velat och önskat mig vara intresserad av. Det verkar så fridfullt och avslappnande och framförallt renande för själ och hjärta. MEN jag har haft så svårt att komma mig för att utöva yoga och meditaion. Jag har skyllt på att jag är för rastlös, det händer för lite, tankarna far från det ena till det andra och jag känner mig mer stressad än avslappnad. Nu fattar ju jag att det förmodligen är så för alla i början och att det är det som är mening med det hela. Ja, att man skall LÄRA sig slappna av och gå in i sig själv och att detta TAR tid. I mose på TV4:as morgon tv hade de två tjejer, en psykolog och en utövare som talade sig varma om yoga och meditation och jag bestämde mig för att testa. Det är ju en skitbra tidpunkt att testa nu när jag är gravid och borde slappna av och släppa tankar som stör. Så fram med gravidyoga program och in på webben och söka på yoga, gravidyoga och meditation. Jag har faktiskt köpt en bok för ett år sen eller två av Yoga Jona och i den finns det olika yoga för olika tillfällen. Bland annat gravidyoga och andning/meditationsövningar. Den boken åker fram igen. Ska man kanske slå till med en yoga/meditationsutmaning ett par veckor framöver. Jag behöver ju en utmaning nu när jag känner att löpningen får vila. Återkommer med yogarapporten.

Funderingar inför framtiden

Med mindre än hälften "to go" har jag redan börjat fundera på vad min comeback här på bloggen ska heta. "Annas comeback" eller "Anans race" eller varför inte "hur man bli snabb på 100 dagar?" :) Mmmm fundera går ju. Och läääängta. Hur ser ett liv ut med två barn, mat, sömn och träning?Och sen i långa loppet heltidsjobb? Jag antar att det blir vad man gör det till, eller vad säger ni småbarnsmorsor? Hur svårt kan det vara? Jag kan bli lite irriterad när personer man talar med understrycker exakt HUR svårt det är att få EGENTID och att kunna TRÄNA med två barn. Jag försöker vara en nål i ögat och säga med viss ödmjukhet att det nog ordnar sig för mig. Allt det där hörde jag ju vid ett barn och det gick ju bra ändå. Jag är helt övertygad om att jag kommer göra comeback i mina orange löparskor. Viljan att bli snabb, uthållig och känna hettan efter ett grymt intervallpass kommer att gnaga i mig precis lika mycket sen som då. Att jag JUST NU föredrar choklad framför dojjorna (förlåt söta pjuks) är ett val jag tyvärr inte kan styra över. Viktiga rekord slås och en viktig komponent i detta är just choklad:) Kanske får bloggen heta hur jag gick ner 30 kg på ett halvår....