måndag 24 januari 2011

Dimma är okej men sol är så mycket bättre!

Jag längtar till sommaren!
Idag är jag hemma med killen på kortet. Feber och hosta hela helgen men idag verkar det bli en feberfri dag så imorgon återgår allt till det normala igen. Vi ska snart ut och göra dimman i Malmö. En dag som idag kan man inte hjälpa att längta efter värmen och sommaren. Vår sommar 2010 var helt magisk och jag hoppas på en likadan i år. Vi håller som flitigast på att boka resa till Italien med vänner och barn i början på september. Jag ser fram emot en hel del löpturer längs vägarna och dopp i poolen efteråt. Samtal, god mat och vackra omgivningar. Kan knappast bli bättre än så. Idag har jag hunnit boka ett par spinningpass på SATS. Ett ikväll och ett på onsdag då bästa Katarina ska köra. Hon är en grym instruktör och jag vill inte missa chansen att få spinna skiten ur mig (ja så gott det går) tillsammans med henne.
Idag är en ny dag och tårarna, tankarna och begränsingarna i mitt huvud får stå åt sidan. Kram!

söndag 23 januari 2011

Någon slags ärlighet

Ibland faller det en bit på plats i livet som man tycker att man saknat eller en bit som berättar om vem man är. Nu när jag är gravid och inte kan eller har lust/ork att träna så mycket och så hårt har jag kommit fram till hur mycket av löpningen som faktiskt blivit min identitet. Utan löpningen är jag inte riktigt hel. När jag själv läser det jag skriver så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Kan man vara så enkelspårig och så "tråkig" som människa att man blir hel av att dra några intervaller i Pildammarna. Mitt svar är klart man kan! Jag har ingen brokig bakgrund eller gamla problem som ligger och gnager. Mina tonår var hur bra som helst och jag hamnade aldrig i fel sällskap. Ibland kan jag "hitta på" problem som jag egentligen inte har, bara för att få en möjlighet till att förändra något. Senast idag var det en känsla av att det förmodligen inte blir mer än så här. Livet alltså. Jäkla tur för mig som har Mr D som säger "vänd på det då, gör det bästa av ditt liv". Så jävla enkelt! Jag skrattade och tårkande mina hormontårar som jag tyvärr inte har någon koll på just nu och drog till Bibblan för inspiration. Jag längtar ibland så det värker efter mitt riktiga jag som jag förhoppningsvis får träffa igen om några månader. Graviditeten gör mig en smula nedstämd och jag känner mig begränsad. Jag kände likadant när jag var gravid med Vilgot. Vissa älskar sin graviditet, jag ser det mest som en transportsträcka till det underbara nya livet som kommer till oss. Nu ska jag vara helt ärlig. Jag är en ganska så kritisk person som trots min kritik visst kan sprudla av glädje, möjligheter och spontanitet. Men så är jag ibland så jävla negativ. Så in i bengen negativ så jag kan kräkas på mig själv. Jag läser och inspireras av människor som vänder sin negativa energi till något positivt och ögonen på dessa människor glöder. Jag ser på dessa ögon med stort avund och hoppas någonstans innerst inne att jag kan få sådana ögon. Har ni upplevt sådana ögon vet ni precis vad jag skriver om. De är äkta och de påverkar en. Vägen till glödande ögon är ingen enkel resa, jag har förstått att man inte bara vaknar upp en dag med all denna energi. Precis som med en miltid under 45 minuter måste man träna lite tuffare pass som gör ont också. Det var en smula ärlighet från mig. Nu är det dags för mat i vårt hem. Spring på, spring fort som fan och njut av varenda steg du tar! Om bara några månader ska jag flåsa dig i nacken igen:)

fredag 7 januari 2011

Landet

Har varit på landet i några dagar. Snö och ett barn som inte alls gillar att åka pulka. Lyckat!
Jag och Mr D hade nog större förhoppningar men det blir inte alltid som man tänkt sig. Kallt så in i bengen, har sovit med full mundering varje natt. I natt fick jag nog. I morse packade vi väskorna och drog in till stan igen. Tanken på landet är mysig men efter några dagar börjar jag jaga Mr D runt huset som en galning a la Jack Nicholson. Kanske är det så att man vill tycka om något mer än man egentligen gör.