onsdag 30 december 2009

En slags summering tror jag

Idag är en bra dag, det är till och med en riktigt bra dag. Hade jag kunnat hade jag lagt ut en bild på hur jag ser ut en riktigt bra dag. Jag släcker snart ner på mitt kontor för att bege mig till knatteland för att pussa på min Vilgot.

Idag har jag två träningspass inplanerade varav ett redan är genomfört. 12k i ett kyligt Malmö. Rumpan var kall som attan när jag ställde mig i duschen. Men friskt var det och snabbare än vanligt gick det. Jag har inte käkat järntabletter på en vecka men är igång med det igen nu och det märktes dirket i dag. Inga tunga ben eller sinne. Dessutom mina vänner, hade jag INGEN SOM HELST KÄNNING av mitt baklår idag. Halleluja!!! För första gången på länge känns det som om det kommer bli ett jäkla bra löpår 2010. Jag har slagit uppåt länge men nu räcker det!

Jag kan inte förstå hur snabbt ett år har gått. Är det verkligen meningen att det ska gå så här fort. Snart kommer Vilgot vilja ha moppe och jag kommer kämpa ännu hårdare med mina kilometertider:) Året 2009 har varit bra, riktigt bra och jag har lärt mig massor om livet och om människorna i det. Mina vänner är mina vänner och jag har till och med lyckats få fler vänner:) Bara en sådan sak. Jag har fått ta del av Vilgots äventyr som jag aldrig slutar förundras över. Så nyfiken och pigg på allt. Fylld av energi som svämmar över. Alltid med ett leende på läpparna.
Och Mr D som tog mig till Nice och friade under stjärnorna. Iklädda morgonrock bara för att det kändes så lyxigt att bo på fint hotell svarade jag JA!. Min underbara Mr D - Daniel, du är den finaste. Så många känslor på en och samma gång, glädje, lycka, skratt och gråt. Passion och ilska. Tänk att någon kan sätta min värld i sådan gugning.

Och löpningen. Löpningen innan bloggen var medioker och genomfördes utan direkta mål och syften. Löpningen efter bloggen har gett mig en annan syn på löpning och framförallt livet. Genom löpningen har jag insett att allt är möjligt bara man vill det tillräckligt mycket. Tankar som för mig framåt i löpningen för mig framåt i livet. Loppen i år har varit roliga även om jag inte listar Göteborgsvarvet som det bästa och roligaste loppet. Banan var en besvikelse men publiken underbar. Prinsens minne i Halmstad gav mig ett resultat under 1.40. Milen sprang jag på strax under 46 minuter och Laholmsloppet genomfördes i sunkmark med ösregn. Men 2009 måste ändå tillskrivas som loppets år eller rättare sagt, det året då jag blev förälskad i lopp.

Klockan tickar på och äntligen har den slagit hemgång. Ikväll väntar ett styrkepass, 500 reps. Därefter firar jag tidigt nyår med Moulle Fries och aioli tillsammans med ett riktigt gott vitt vin.

tisdag 29 december 2009

vattenlöpning

Idag hoppade jag i badbassängen. Det blev 60 min vattenlöpning á la Ingmarie. 15min uppvärmning, 20x1min m 30 sek vila och nervarvning 15 min. Jag kände mig riktigt trött i kroppen och gick till jobbet nöjd och glad. Även om det inte är som att springa ute så är det ett förbannat bra komplement till löpningen. Jag får inte ont någonstans när jag kör wet vest, det är gudomligt skönt att slippa det gnagande baklåret.

Snart är det nyår och jag kan inte sluta tänka på hummer och skaldjur i massor som jag vill skölja ner med ett gott vin. Måste leta recept som faller mig i smaken. Tänk er en god ungsgratinerad hummer, mums! som Maria Montazzani skulle ha sagt.

måndag 28 december 2009

Julen över.

Så var julen över. Skönt. Inte för att jag inte haft det mysigt och härligt, tvärtom men ibland är det faktiskt skönt med vardagen.

Trots många måsten och en del bilfärder hann jag med den träning som skulle hinnas med och jag är så nöjd. Det känns skönt ända in i självaste själen att jag fått en vecka med planerad träning. Idag är det träningsledigt men jag vill inget hellre än springa. Solen skiner och jag ska nog slinka hem tidigare idag. Men jag ska inte springa. Ska jag träna så får det bli hemmaträning med hjulet och armar eller en sväng förbi spinningsalen.

Det nya året närmar sig med stormsteg och jag har inte formulerat ett endaste nyårslöfte. Jag kommer förmodligen inte göra det heller. Det är ju ganska meningslöst med löften som man inte avser att hålla. Jag ser fram emot ett nytt år med nya tider att slå och nya lopp att upptäcka. Jag fick efter lite meck en plats i Göteborgsvarvet 2010 och 1.42.20 ska slås. Kampen har börjat.

onsdag 23 december 2009

God Jul

Dagen innan julafton och jag sitter och väntar på att min Vilgot ska vakna upp från sin Törnrosa sömn. Egentligen skulle jag passa på att sova, kroppen behöver få sova men jag vill inte. Stunderna där jag bara kan sitta stilla framför datorn eller med en bok är så sällsynta så jag vill inte missa dom.

Det har varit mörkt på löpfronten sedan i söndags. Det är inte för att jag inte vill springa, tvärtom. Jag längtar ut. Men hälen sa ifrån redan under passet i söndags. I måndags grät jag en skvätt och konstaterade att det var lika bra att skita i lopp och mål och bli på smällen istället. Jag har ju sagt att jag vill springa maran på 3.45 i år, sen är det bara att sätta igång med barnafördande igen. Ja förutsatt att det kan bli några barn. Jag tycker att det varit lite väl många motgångar med förkylningar, onda baklår, häl och höft under det senaste halvåret. Men så i går kändes hälen bättre. I dag är ambitionen att jag ska springa 8k när Mr D kommer hem vid 19.30.
Funkar rundan bra ikväll blir min nästa utmaning att förklara varför det är så viktigt för mig att jag får springa på julafton när alla andra bara vill mysa och äta choklad.

Min sockerutmaning gick ut igår. Heja mig, fasiken vad duktigt jag varit. Riktigt grym om jag får säga det själv. Inget godis, kakor, glass o annat skit på 30 dagar. Nu väntar ytterligare 90! dagar utan det.

Nu ska jag plocka undan alla saker som jag plockade undan igår men som på något konstigt sätt hittat fram igen...Hur lyckas man?

God jul på er, hoppas ni får en underbar jul och några mil i dojjorna.

söndag 20 december 2009

Litet långpass

18k i slirig nyanländ snö med insalg av motvind. Kan det bli bättre än så. Nej, jag tror inte det. Trots dåliga förutsättningar kändes det som ett superpass. Jag vet inte om det beror på att jag varit borta ett tag eller om baklåret känns bättre eller om det var mitt varmchoklad stopp men jag diggar snöutmaningar. Visst skulle jag upp i 20k men med tanke på vad jag och många med mig tampades med idag var jag nöjd efter 18k.
Imorgon väntar jobb på ny avdelning med nya ansikten och utmaningar. Ska bli kul att sätta tänderna i något jag inte gjort innan.

lördag 19 december 2009

Åter på banan

Oh yeeeees då var man tillbaka i dojjorna. Och det känns hur bra som helst. 10k i snö och med stadig fart runt Malmö. Dessutom stack jag ut strax efter 09.00 så det var hyfsat folktomt på gatorna. I morgon är det 20k som gäller. Tänkte köra den rundan jag körde idag två varv. Tråkigt men skönt för jag ska bunkra upp med lite varm choklad som jag kan dricka efter första varvet. Tycker själv att det är en superbra idé, nästan lite mysig. Visst kan väl löpning vara mysigt?

torsdag 17 december 2009

I juletid

Snart är det jul och jag kan för första gången på många år känna julstämning innan självaste julafton. Jul är mys och framförallt mys med nära och kära. Men det är även en tid för eftertanke och lite extra ledighet som behövs för att ladda upp sin lite halvslitna batterier.

I juletider handlas det en hel del. Det kommer hela tiden nya siffror på hur mycket vi köper julklappar och annat för i juletider. Det är läskigt mycket pengar som vi lägger på bara saker. Men vad ska man göra? Barn vill ha julklappar och föräldrarna tror att familjen måste ha julmats-ätar-rekord varje år. Skinka, sill, köttbullar och janssons ska inhandlas och lagas i mängder. Kilon ökas på och gymmen fylls av människor efter nyår.

Vad är det i vår kultur som lett till överkonsumtion av precis allt i form av saker, mat och till och med känslor?

P3 i Sveriges radio samlar just nu in pengar i Musikhjälpen och pengarna ska gå till kampen mot malaria. Man kan på ett mycket enkelt sätt skänka en slant genom att sms:a. Dessutom får man önska en låt. En fantastisk sak som man kan göra för varandra och andra. Mina klappar till Vilgot är alla hårda men en mjuk klapp ska han få och dom pengarna ska Musikhjälpen få. (nästan rim eller hur?)

Ha en härlig dag ute i snön. Det biter i kinderna men det är ändå förbannat vackert med all snö.

onsdag 16 december 2009

Skitstressad

Okej jag är skitstressad just nu. Jag vill springa, skiter i om det är snöblask ute, jag vill bara ut!
Jag är inne och läser om alla som springer, ni kör fartlek, distans, snabbdistans, ja till och med ett slitpass NMT låter som ljuv musik i mina öron. Men jag andas in och jag andas ut och fokuserar på att bli frisk och funderar på vad det är som gör att bacillerna ständigt hittar fäste i mig. Jag har börjar äta vitamin D, jag käkar extra järn varje dag och jag får i mig en hel del frukt varje dag men något måste ju fattas mig?!
Jag & Vilgot en dag i januari efter ett intervallpass på Hästhagens IP

I kväll lagade jag världens godaste lax i ugnen, Vilgot skopade in maten i stora lass. På ICA slängde jag ner extra apelsiner och en påse nötter som jag måste knäcka för att få upp. Apelsiner och nötter, juligt värre och bra mycket bättre än smågodis och cholad. Om lite mer än en vecka är sockerutmaningen över men jag ska köra 30 dagar till. Jag skiter i julgodiset och ris à la maltan i jul, det kommer nog gå åt ändå.

Jag längtar efter att Ingmaries nya löpscheman ska dimpa ner i mailen och det sägs ju att den som väntar på något gott väntar inte för länge. Målet är att jag ska ge mig ut på en runda på fredag kväll. En dag till utan löpning står man väl ut med:)

Ängsliga mammor

Igår trodde jag att jag skulle kunna springa idag. Idag vet jag att det inte kommer bli av.
Mamma är ängslig, hon tror jag fått svininfluensan men när jag sa att jag i så fall inte hade kunnat sitta upp i soffan och dricka kaffe samtidigt som jag pratade med henne i telefon lugnade hon sig. Vad är det här med att mammor alltid blir så ängsliga, jag är ju trots allt 33 år. Hon ville nog ha skickat hem en sjuksköterska till mig med en laddning vaccin.

Ni vet säkert alla hur det är när man är sjuk. Man börjar smida planer och man är aldrig så taggad att träna som när man är sjuk. Varje gång jag blir sjuk tänker jag samma sak, att jag inte uppskattar mina träningspass tillräckligt mycet när jag är frisk. Ungefär som att inte uppskatta det man har förrän det är borta, lite samma sak. Om det nu inte är samma sak.

Appropå att smida planer och vara sjuk så kan det ibland gå för långt. Kanske är det för att jag är extra grinig nu är jag är förskyld men i förrgår satte jag upp en lapp i hissen om att folk skulle sluta hamra och spika 21.30 var och varannan kväll. Det hela utvecklade sig till något slags diskussionsforum som jag inte alls kände för att leda så lappen är nu borta. Dessutom så kände jag mig så jäkla gammal och grinig. Våra stackars grannar får stå ut med Vilgots klagosång mitt i natten och höra hans springande fötter kl 6 på morgonen. Jag skyller helt och hållet på sjukdomen även om jag tycker att man ska låta hammaren ligga i sin låda efter 20.00.

Nu ska jag däcka i sängen och drömma om att jag springer med lätta steg på en vacker skogsväg med duggregn som faller ner över mig. Vackert.

tisdag 15 december 2009

Klappat och klart

Jag vet inte om det är etikett att visa sin brudklänning på en löparblogg men vem har sagt att man måste följa etiketten. Nu är klänningen beställd och jag får hem den om 6-8 veckor. Hua. Nåja, blir det inte bra så får jag returnera den. Helt plötligt fick löpningen väldigt mycket fokus på det jag skrev om för några dagar sen, vikten....

Lopp våren 2010

Mitt recept på att bli frisk brukar vara sömn. Jag har sovit kasst under nätterna, jag hostar jättemycket men på dagarna har det blivit desto mer sömn. För att inte helt komma bort från favoritsysselsättningen har jag varit inne på marathon.se för att se om jag unde hitta lopp att springa i vår. Tyvärr fanns det inte så många lopp upplagda än. Någon som har bra tips på lopp från feb/mars här nere i södern?

Jag kommer ju inte vara sjuk länge till så jag får se till att samla mina krafter så jag kan sätta fart på arslet när väl förskylningen släppt greppet om mig.

En rolig sak som jag haft tid med under sjukdomsdagarna är att jag kunnat surfa runt och har nu äntligen hittat en klänning som jag kan gifta mig i och ska så snart jag är klar med detta inlägg beställa den. En mycket fin 50-tals inspirerad vit klänning. Jag som har sagt att jag inte ska gifta mig i vitt, hmmm hur blev det så här:)

Ha en bra dag allihop, ses snart därute!

lördag 12 december 2009

Tröttsamt

FY FAN VAD TRÖTT JAG BLIR! Nu är jag förkyld igen och har som grädde på moset tappat rösten. Jag blir bara så trött på eländet och på barnbaciller. Jag hoppas på ett under så jag kan springa mina 20k imorgon men just nu ser det ganska så mörkt ut.
Jag längtar efter den dagen då någon kommer på ett piller som gör att man aldrig får några baciller och annat skit i sig. Kanske är det straffet för att jag inte vaccinerat mig. Skit samma vad det är egentligen, tråkigt som fan är det.

Jag skulle dessutom sitta och skriva klart mitt arbete på kursen just nu. Istället beklagar jag mig på bloggen, det är mycket roligare.

Något som är kul är en extra bonus är att jag faktiskt gått ner ett kilo sen jag slutade äta socker. Det är ju egentligen ganska ruggigt att ett kilo kan försvinna så snabbt bara genom att inte äta godis, kakor och annat skit. Visst var väl målet med att skippa sockret en viktnedgång men det var inte det primära syftet. Jag ville bli pigg och stark. Jag blev pigg men inte så stark för nu är imunförsvaret invaderat av äckliga baciller.
Det här med vikt och träning är lite intressant. Jag har alltid sagt att jag inte tränar för att gå ner i vikt eller för att hålla vikten men jag har på senare tid kommit fram till att det nog är skitsnack. Det är väl klart att jag tränar för att inte lägga på mig extra kilon även om det inte alls är det främsta som driver mig. Löpning är förknippat med så många känslor som är svåra att ta på och det här med vikten är bara en liten ingrediens som gör min kärlek till löpningen så stor. Det är därför jag blir så låg när jag inte kan träna, livet blir en smula tråkigare helt enkelt.

Tack o hej för idag.

torsdag 10 december 2009

Men hallå eller!!!

Nu är jag hemma efter sista kursveckan i Stockholm. Galet intensivt och huvudet fullproppat med en massa underbar kunskap. Nu äntligen tillbaka hos mina underbara män som jag saknat kopiöst mycket denna veckan. Tyvärr är båda två förkylda och jag får hålla tummarna att jag inte blir smittad.
Två löppass har hunnits med, ett i Hagaparken och ett på löpband på PHS. Även om det var mörkt när jag sprang i Haga parken så är det förbannat fint där.

Fredag imorgon och 12k i terräng väntar. Jag ska uppåt, hemåt och mysa med nära o kära.

Till sist, rubriken är tillägnad alla goa Göteborgare, ett härligt folk trots allt:)

fredag 4 december 2009

Ingen träning

Tiden har helt enkelt inte räckt till idag så jag fick inte in mitt planerade pass på 12k. Men det finns ju en morgondag också och ett gym som har barnpassning. Lyckligtvis finns det ett löpband någonstans där också. Nu idol, lite bloggkoll och julklappsinslagning.

onsdag 2 december 2009

Min nya idol

Min nya idol heter Jimmy och han är naprapat här i Malmö. Jag var hos honom idag och han har inte bara upplyst mig, han har hjälpt mig en stor bit på vägen mot ett baklår som inte bråkar.

Vi gick igenom vad som gör ont och vad det beror på. Jag lyssnar inte på min kropp när den säger aj och jag har ingen aning om hur kroppen fungerar. Idag har jag fått lära mig det. Jag vet hur jag ska få bort det onda, jag vet hur jag ska springa för att få maskineriet att fungera. Det är inte bara att kuta, det är så mycket mer. Muskler som ska triggas igång och signaler som ska säga till muskler att jobba. Om inte så pajar maskineriet och musklerna säger aj aj.

Idag eller nu ikväll har jag varit ute på en ditansrunda som blev 10k. Efter lite uppvärmingsövningar (för att få signalerna att säga till musklerna att hänga med) testade jag min nya löpteknik och kände direkt skillnad. Visst hade jag ont men inte alls i samma klass som om jag sprang på som jag brukar. Det jobbigaste är att jag HELA tiden måste tänka på min hållning, var min höft är och mitt driv framåt. En annan både positiv och negativ sak, beroende på hur man ser det är att jag sprang snabbare med den nya tekniken. Det gick fort framåt och jag hade driv i steget. Klart som fasen att det kändes skönt men jag fick faktiskt stanna ett par gånger för att få ner tempot och starta om med min teknik. Det kommer bli bättre med farten efter ett tag när jag nött den nya tekniken.

Man känner sig verkligen som ett fån när man märker att man inte har någon koll på kroppen och hur den fungerar. Jag har fått ett antal övningar som ska stärka upp höften och jag ska fortsätta med min mage. Nu är det ju inte alls säkert att detta kommer att hjälpa mig men efter kvällens pass är jag bra övertygad om det i alla fall. Tack för tipset Daniel!

tisdag 1 december 2009

Spinning

Spinning idag! Tjohooo vad kul och svettigt. Jag vet inte hur mycket vätska jag förlorar när jag spinnar med det är en hel del. Och grymmejobbigt var det. Jag "får" ju inte köra intervaller med löpningen och all min kärlek till intervaller måste ju få utlopp så idag blev det intervaller till max på cykeln. Magövningar och armhävningar på det och kvällen är komplett.

måndag 30 november 2009

träning

20.30. Mörkt. Tomt. Lugnt. 8k med 10x100m stegringslopp och 3 löpskolningsövningar. Jag gjorde idag vad jag skulle göra imorgon. Kunde helt enkelt inte vänta. Jag får göra annat imorgon.
Nu snart soooooova.
God natt.

Makalösa Zlatan

Makalöst Zlatan. Jag som aldrig brukar kommentera sport på bloggen eller ens titta på det måste bara hylla Zlatan för att han efter 4 min på plan blev kvällen match hjälte igår. Jag gillar Zlatan, har alltid gjort det. Han är ett lysande exempel på en människa som genom sitt driv och sin självkänsla lyckats med det som så många trodde var omöjligt. I LIKE! Vi skulle nog alla kunna lära oss mycket av Zlatan och hans inställning till sig själv och till livet.
I dag är det Forza Anna som gäller. Fokus på pm och träning. Armarna ska få sig en omgång och magen ska tränas. Sen blir det antingen spinning eller vattenlöpnng. Har inte helt bestämt mig än. Fortsättning följer helt enkelt.

fredag 27 november 2009

Den bästa av fredagar

Fyra dagar utan att få springa, utan att få svettas och må bra. Men nu jäklar är snuvan borta. Jag var lite för snabb härom dagen. I våras när jag var sjuk i tre veckor bestämde jag mig för att inte träna när jag inte är 100% och det har jag lyckats hålla. Även om det spritter i benen och löparångesten sätter in så vet jag att det kan bli pannkaka om jag snörar på mig dojsen för tidigt.
Kanske hinner jag slänga in lite styrka i min kropp idag.
Idag är det femte dagen utan socker. Jag har hakat på Karin-Tri´s sockerutmaning som innebär ZERO socker i 30 dagar. So far so good , nemas problemas. Jag saknar det inte alls. Men jag vet att det kommer att komma dagar där suger kommer fram så jag har en almanacka med stora svarta kryss för varje dag som går utan socker. Den sitter fint på mitt kylskåp. Det är bara at titta på den så återfår jag motivationen.

Idag är det fredag och vilken fredag sen! Jag ska skriva klart en av mina uppgifter på kursen, jag ska till en hudläkare och få hjälp med min acne (jävla-skit-finnar!) och jag ska få träna! Och inte nog med det, inbjudningarna till bröllopet går iväg idag och insamlingskontot på cancerfonden är fixat. Istället för en massa presenter, resecheckar eller pengar vill vi att våra nära och kära sätter in pengar till cancerfonden och har därför startat en egen insamling! Det var hur smidigt som helt. Det värmer i mitt hjärta att vi har möjligheten att göra detta tillsammans med vår familj och våra underbara vänner.

Ha den bästa fredagen som bara går!

onsdag 25 november 2009

Snuva, hjul och grisar

I går kände jag mig dassig, snorig och lite febrig. Det blev således ingen löptur igår. Idag känner jag mig normal igen och ska köra 8k lite senare idag. Veckans träningsdos kommer att bli lite ihopknölad nu men det får bli så.

Jag är lite svårstartad idag. Jag har egentligen hur mycket som helt som ska skrivas men kommer mig inte för att börja. I natt var Vilgot vaken i 3 ! timmar. Härligt med en pigg kille men ibland blir det bara för mycket. Dessa barn och deras vanor som man aldrig blir klok på.

Igår kväll tog jag i alla fall fram hjulet vi har under vår säng och körde lite mage. Det är ju grymt effektivt och jag förstår inte varför det ligger under sängen. Måste ta tag i magregionen igen. Baklåret bråkar med mig och det helt beroende på att jag inte kört ordenligt med core.

Eftersom detta inlägget är lite av ett andningshål innan mitt plugg ska dra igång kan jag ju lika gärna skriva en rad om hur grisaran i Sverige har det. Jag säger som Margot Wallström sa igår i radion, jag är inte förvånad. Varför skulle vi vara så annorlunda här i Sverige. Grisarna ska ju slaktas så varför ska bönderna tycka att grisarna ska ha en dräglig tillvaro innan Scan kommer. Återigen slås man av den totala avsaknaden av empati hos människor mitt ibland oss. Det är inte okej helt enkelt, det är för jävligt och jag är glad att jag inte käkar kött.

tisdag 24 november 2009

10 saker om mig

10 saker om mig…
Jag har fått awarden “I think you are an awesome girl” från Anna-Orka mera



Tackar för det Anna!!!

Utmaningen går ut på att berätta 10 saker om sig själv och sedan ge awarden vidare till tre andra bloggare. Mina tre utvalda bloggare blir: http://petra-running.blogspot.com/,
http://pladuska.blogspot.com/, http://marresmarathon.blogspot.com/

Det här är Anna i ett nötskal:)
1. Jag tycker väldigt mycket OM väldigt mycket:) Har dock lugnat ner mig en smula men får jag inte känna så finns jag inte.

2. Jag har svårt att ta beslut och bollar gärna över det på min käre sambo, tyvärr har han sett igenom mig och tvingar mig att ta tjuren vid hornen och ta de där besluten själv.

3. Jag har läst ekonomi och har en kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning på strategi och styrsystem, tyckte det verkade så tråkigt att sitta bakom ett skrivbord så jag blev polis istället. Nu tycker jag att det är sådär och funderar som bäst på vad jag kan sysselsätta mig med. Jag är rädd för att jag aldrig kommer bli nöjd med mitt yrkesval...

4. Är nybliven feminist! Konstigt att jag väntat så länge med något som är så självklart och rätt.

5. Har en passion för seriemördare och slukar alla faktaböcker som finns:)

6. Kan gå och längta efter att få sätta mig och läsa eftersom det tillhör ett av mina favoritsysselsättningar. Det och att få dansa med min underbare Vilgot som älskar att snurra runt och valsa fram på vardagsrumsgolvet.

7. Har aldrig varit en fikatjej och förstår inte riktigt tjusningen med det.

8. Älskar att diskutera livets alla ingredienser med nära och kära och ja med okära människor också för den delen.

9. Jag kan inte sova om det är tänt utanför sovrummet, har svårt för ljud också. Sover med öronproppar... Vad ska man säga, jag är knasig.

10. Jag är vansinnigt mörkrädd och har vid ett tillfälle (för måååånga år sen) sovit med en kniv bredvid mig.

söndag 22 november 2009

Långpass

Efter att ha summerat veckans träning får jag nog vara nöjd ändå. Jag fick ihop 46k och ett killer- 500 reps-tillfälle. Nog vill jag springa mer och längre men just nu passar mängden mig bra.
I går var det 10k som gärna fick avverkas i terräng. Tiden var knapp och jag fick göra det bästa av det. 5k i sanddynor, 3k upp och ner för en massa tänkbara hinder och små kullar och 2k platt tråkig asfalt. Det funkade i alla fall, benen fick jobba.

Och idag 18k i ett blött Malmö. Regnet kom och gick men mina dojjor hade bara ett mål i sikte, att ta mig i hamn. Och de gjorde de! Trots regn och trots att jag var genomdränkt och trots att farten var lite fortare än tänkt så kom jag in i värmen. I dag var det en sån där underbar löpupplevelse där benen kändes pigga trots lite smärtor här och där och huvudet var helt med på noterna. Som jag längtat tillbaka till den känslan av att vara oövervinnerlig och känna ren och skär glädje i det jag gör. Jag älskar att springa och idag slog det mig att jag är inte bara älskar löpningen utan jag älskar löpningen mest när den är som svårast. Jag vill ha regn, jag vill ha backar och terräng, jag vill ha tuffa intervallpass och jag älskar när svetten rinner och hjärtat pumpar. Att bara springa rakt fram på plant underlag är tråkigt och ointressant men helt nödvändigt dels för kroppen men också för att jag bor i den plattaste staden i Sverige.

torsdag 19 november 2009

Hemåt

Om några timmar ska jag äntligen flyga söderut igen. Härligt och efterlängtat. Veckan i Stockholm har varit fylld med en massa intressant och rolig information och kunskap. Nu väntar hårdplugg hemma.
Jag har fått till tre träningspass i veckan varav två morgonjoggar. I morse var det till och med behagligt att springa. Klart segt i början men sen lättade det.
Mina funderingar från föregående inlägg kvarstår men med en vetskap om att saker och ting blir vad vi gör de till. Det är ingen mening med att bara fundera på något utan att göra något åt det. Då blir det ju som att ha ett skavsår som aldrig läker. En tanke i taget och för tillfället är min tankeverksamhet mest inriktad på min underbara unge. Och Mr D såklart!

söndag 15 november 2009

Det här med att vara Svensson

Ibland när jag cyklar till jobbet efter att ha lämnat snyggingen på dagis kan jag få en känsla av att jag befinner mig i ett ekorrhjul. Jag springer runt runt men lyckas aldrig ta mig ut från det förbannade hjulet. Ni kanske känner igen känslan, alla dagar ser likadana ut och kommer se likadana ut. I alla fall känns det så då.

Vi skapar vår tillvaro och väljer fritt hur vi vill leva våra liv. Mina beslut står jag för och har fullt ansvar för min livsväg. Även om det hade varit skönt att få kasta över ansvaret på någon annan så måste vi ju till slut ändå stå till svars för våra val.
Mina val är inget jag kan ändra på, jag vet inte ens om jag hade velat. Jag är ju Anna och jag gör ibland knasiga, ogenomtänkta val men det är ändå mina.

Min vän har sagt upp sig efter ett turbulent möte. Han ville inte längre vara kvar på en arbetsplats vars chefer inte har förtroende för honom. Han har fru, barn och ett hus som han håller på att renovera. Inte den bästa tiden att gå arbetslös men det är att val som han gjort. Jag tycker han är modig som få och beundrar hans integritet. För honom finns inte arbetslöshet, för honom finns bara en oändlig massa möjligheter. Det kommer att bli något riktigt bra av detta, det är jag helt övertygad om. Kan någon så är det han.

Jag kan inte låta bli att i denna situationen fundera på hur jag har valt att leva mitt liv. Det är mycket mer Svensson än vad jag trodde. Å andra sidan är Svensson aldrig fel. Svensson kan vara jäkligt mysigt och tryggt även om det stundtals innebär att man är fast i ekorrhjulet. När det kommer till jobb där mina största funderingar finns, vet jag att jag inte kommer arbeta med det jag gör hela livet, det är jag alldeles för kreativ för. Jag kommer söka nya utmaningar och jag vill skapa något eget. Tills dess lever jag kvar i mitt ekorrhjul med fredagsmys och barnskratt. För det mina vänner, är det allra bästa med Svenssonlivets ekorrhjul, att få vara med Vilgot när han kiknar av skratt.

Långpassöndag

Söndag och min nya söndagssysselsättning är avklarad. 15k i lugn stadig fart. Långpassöndag. Det är längre än jag sprungit på väldigt länge. Benen är slitna efter en vecka fylld med en massa rolig träning. 15k kanske inte är ett så långt långpass men det är ju bara början, om några veckor kommer det bli längre och längre. Jag ska nog ta och ladda ner en bok som jag kan lyssna på när jag är ute och springer de långa passen, jag har ju tiden på mig.

Igår tog jag mig till Bokskogen och sprang 10k i kuperad terräng. Det finns väldigt många backar i Bokskogen men attans vad det är effektivt. Och i fredags gjorde jag en killer-workout som jag hittade inne på Pladuskas blogg. 500 reps heter den. 10 övingar à 10 upprepningar x 5 varv. Hualigen vad grymt effektivt och jobbigt. Passar mig bra, jag som inte gillar träna styrka. Programmet tog en halvtimme men jag orkade bara 400 reps.

Imorgon är det vila om jag inte får för mig att göra killer-workouten. Måndag-torsdag spenderas i Stockholm och jag hoppas på att hinna med en runda till Hagaparken och Brunnsviken även om mina dagar är långa i klassrummet är långa. Ni har det bra ni som bor i världens vackraste huvudstad.

torsdag 12 november 2009

Kalla det vad fan du vill

I går rasade Vellingeborna över att kommunen ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Barnen ska bo på ett vandrarhem i Vellinge kommun. Man hade möte där invånarna blev informerade om beslutet och på tv kunde man se hur folk skrek om demokrati och att de minsann inte blivit tillfrågade om boendet. Vellinge är en kommun utanför Malmö som vad jag förstår inte tagit emot några flyktingar under åren. Det är också en rik kommun och en av de kommuner som betalar minst skatt i Sverige. Kommunalråd Lars-Ingvar Ljungman uttalade att vandrarhemmet inte är säkert och att en brandinspektion måste genomgås innan någon flyttar in. Snacka om att försöka greppa ett halmstå.

Följande är hämtat från Sydsvenskan idag:

Kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman (m) redogör för kommunledningens syn i ett pressmedelande på kommunens hemsida. Han menar att Malmö stad och Attendo skött det hela dåligt.
"Vi kommer därför att undersöka vilka möjligheter vi har för att stoppa denna cirkus - så här får det inte gå till!", sägs det i pressmeddelandet från Vellinge kommun.
Varför är ni så kritiska?– Vi har fått många reaktioner från invånarna i Hököpinge. Många känner sig överkörda. Verksamheten öppnar i morgon och informationen har gått ut med mycket kort varsel, säger Lars-Ingvar Ljungman och fortsätter: – Det är min uppgift som kommunalföreträdare att reagera. Om man vill skapa en bra verksamhet gör man inte så här. Det gör bara att många Hököpingebor vänder taggarna utåt från början.
Är det verkligen ett problem för Vellinge kommun att ett företag hyr platser av ett privat vandrarhem? – Det kommer sannolikt att påverka Vellinge kommun. Vi måste utse gode män (ställföreträdande förmyndare) åt de här barnen. Det är inte något vi brukar hitta helt lätt i vår vanliga verksamhet. – Vi måste också fundera över hur ungdomarna ska erbjudas skolgång. Vi vet inget om ålder eller eller bakgrund. Det blir också ett ansvar.
En del undrar kanske om ert motstånd i verkligheten bottnar i allmän främlingsfientlighet eller ovilja mot invandrare. Vad säger du till dem?– Jag är den första att beklaga att diskussionen blivit så polariserad. Så fort man har synpunkter på den här typen av verksamhet blir man utpekad som rasist. Det finns många redan i Vellinge kommun som har invandrarbakgrund, säger Lars-Ingvar Ljungman.


Idag är man ingen stolt skånebo. Rasism bor överallt. Alla som vet något om Vellinge vet att det inte handlar om något annat än främlinsfientlighet sen kan Lars-Ingvar Ljungman kalla det vad fan han vill.

Vattenlöpning

Igår var det segt som fasiken. Benen ville inte framåt men det ville jag! Tur var det annars hade vi aldrig kommit hem jag och mina ben. Stanna fick jag göra och långsamt gick det men det skiter jag i. 5.40-fart inkl. 2 stopp, totalt 10k. Vad ska man säga. Det finns där inne i mig bara det att jag just nu har lite svårt att plocka fram det. Snabbheten alltså:)

På kvällen blev det SHAPE! Passet var inte lika kul som förra gången men jag har ont i musklerna i dag så någon nytta gjorde det. Och idag då. Efter läming på dagis tog jag mig till Kockumsbadet här i Malmö och körde vattenlöpning i 45 min med 2x10 min intervallträning. Urjobbigt men jätteskönt.

Jag kan verkligen varmt rekommendera vattenlöpning. Benen blir inte utslitna och man kan träna på sin teknik samtidigt som man faktiskt får upp pulsen rejält. Vattenlöpning är toppen om man är gravid. Jag kunde varken springa eller simma på grund av smärtor i ryggen under min graviditet men vattenlöpningen var super. Jag lånar väst på kockums men man kan köpa egna. Det är många som är intresserade av vad man syssla med i vattnet. I dag var det en äldre dam som ville veta vad jag höll på med. Jag fick henne inte att testa idag men vem vet, nästa gång kanske vi kör vattenlöpning ihop!

onsdag 11 november 2009

Igång med grundträningen

Nu är jag igång med Ingmaries träningsschema. I går blev det 8k inkl. stegringslopp och löpskolning. Jag hade ont i kroppen efteråt. Jag är inte van vid att träna kroppen på annat sätt än att springa framåt:) Men det kommer bli bra det här, jag känner det. Jag är motiverad till tusen och längtar efter att få bocka av passen. I kväll, om jag har lite tur så hinner jag till SATS och kan köra lite SHAPE. Innan dess ska jag dra av 10k i lugn härlig fart. Även om jag vill springa fort så insåg jag igår att snabbheten är borta och att jag nu mer eller mindre får börja om från noll. Men det är väl det grundträningen handlar om. Börja lugnt och sakta jobba upp kilometrarna i kroppen för att sen lägga på snabbheten. Jag har mycket att se fram emot och ska när tid finnes leta upp lopp i vår som jag kan tagga till inför.

Ute är det grått och trist, typiskt Malmöväder om hösten. Jag illar hösten men lite sol hade inte varit fel. Men varför lägga energi på sådant vi inte kan styra! Jag har ju en massa roligt att se fram emot. Just nu kollar jag och Mr D på resor till New York. Vi måste ju på honneymoon!!! Jag har aldrig varit i NY och blir sprallig bara av tanken på att jag snart (eller nästan snart) ska få sätta min fot där. Någon som har ett bra hotelltips i närheten av SoHo?

måndag 9 november 2009

Från grått till gult.

Igår hade jag en skitdag. En skitdag för jag kände mig ful, fet och totalt ointressant, ja till och med lite misslyckad. En av löpningens mest positiva sidor är att man kan gå från att vara gråmulen till att bli en stålande sol på bara 45 minuter! I min kurs som jag läser har vi tillsammans pratat om ångest och deprissioner och om att man idag hellre medicinerar sig än tar tag i sina demoner. Ångest är ett så starkt och farligt ord för många. Ångest vill vi helst sopa under mattan eller gömma långt inne i garderoben. I stället för att se ångest som en drivkraft ser vi istället ångest som något hämmande. Mina svarta stunder går nästan alltid över bara genom att jag får gråta eller får sticka ut och springa en stund. Jag har aldrig mått dåligt en längre period och jag har aldrig behövt medicinera mig. Jag kommer alltid bära med mig det psykoterapeuten sa till oss på kursen, hon sa att ångest är något positivt, något som driver oss framåt och som vi inte ska vara rädda för. Alla mår skit ibland, så är det. Jag är glad att jag funnit löpningen som en andningsventil. Jag säger inte att löpning är lösningen för alla men många skulle nog må bra av att röka och dricka mindre, äta bättre och träna lite mer. Tyvärr är det mer okej i Sverige att leva mindre hälsosamt i form av stress, tv-tittande, för mycket fredagsmys i form av vin, godis etc än att lägga tid på träning. Speciellt om man är småbarnsmorsa. Jag fick senast för en vecka höra hur omöjligt det kommer att bli för mig om vi får ett barn till. Det kommer inte finnas någon tid över för träning. Jag ville av artighet inte säga att det visst kommer att gå. Jag ville inte säga att det handlar om instälning och om att vilja. Och jag ville inte säga att det handlar om en strävan efter att må bra och att jag faktiskt tyckte lite synd om dom.


Nu måste jag sätta igång med pluggandet. Hörs!

söndag 8 november 2009

När löpningen är som bäst

Idag var jag ute och sprang 8k i bra fart, det gick riktigt snabbt. Jag passade på, jag ska inte springa snabbt på länge och jag inte glömma den underbara känslan av häftig andning och en kropp fylld med mjöljsyra. Känslan av att det gör ont. Självplågare kanske en del tycker och jo, så är det väl eftersom jag gillar när det känns, det är då jag trivs. Nu ska jag ligga och nöta mil, bygga upp min kropp och bli stark för att jag ska kunna bli mitt snabbaste jag under 2010.

Ibland kan jag fälla en tår eller två när jag läser om livet och dess upplevelser på olika bloggar. Idag kom det en hel drös glädjetårar när jag läste om den här tjejen http://springtherese.blogspot.com/och hennes lopp i NY marathon. Gå in och läs hennes berättelse, inspireras och njut. Löpning kan inte bli bättre än så.

lördag 7 november 2009

Lite hjälp på traven

Lördag kväll och jag har precis sett Ola gråta i direktsändning. Vackert. Jag diggar känslor. Veckan i Uppsala är över och efter en mellanlandning i Stockholm och utgång i tre delar av storstaden är jag äntligen hemma. Imorse när klockan ringde efter 4 timars sömn och med alldeles för mycket vin i ådrorna trodde jag inte att det skulle var möjligt att må bra igen. Men det gick!

Nästa vecka drar min träning igång på allvar. Jag har efter mycket funderande kommit fram till en sak, jag ska ta hjälp. Det finns alldeles för många frågetecken kring grundträning och uppbyggnadsfaser för att jag helt ska kunna slappna av. Därför har jag vänt jag mig till Ingmarie som bloggar här: http://blog.nemonisimors.com/. Ingmarie skickar veckoscheman som succesivt trappas upp. Första veckorna kommer vara lugna. Jag har ju i ärlighetens namn inte fått ihop så många mil per vecka så en start från grunden är inte fel.

Mina mål är Gtb varvet och Stockholm marathon även om det ser lite kört ut med Gtb varvet eftersom jag strulat till det med min betalning. Men jag ska kolla av på jobbet om de har platser kvar så håll tummarna.

måndag 2 november 2009

Otippade 10k

Söndagen blev ganska så innehållslös, löpmässigt i alla fall. Nog fanns det en massa måste som vi fyllde den med men min snuva och mina sargade ben satte stopp för löpturen. Men idag har jag tränat, helt otippat faktiskt. Direkt efter förläsningens slut kl 17.00 chekade vi in på hotellet här i Uppsala. En halvtimme senare gav jag mig ut i mörkret och upptäckte staden. Det blev 55 min löpning i skön takt, ca 10k. Efter dusch och mat gick jag sen på bio. Vilken kanondag! Jag såg Bröllopsfotografen. En film jag starkt kan rekommendera. Jag är ju lite småförälskad i Tuva Novotny och i denna filmen var hon fantastiskt vacker och jag gillade hennes outfits supermycket. Helt min stil. Nåja nu var det ju inte bara ett sött ansikte och kläderna som var bra. Mitt tips är att se den. En film som innehåller det mesta.

Imorgon är det tidig uppstigning. Jag ska dras ut i kylan av min vän L som vill ut och springa. Imorgon kväll är det förmodligen plugg så det är lika bra att få genomfört träningen på morgonen. På onsdag är det dags för Shape igen. De har SATS här i Uppsala och jag tänkte inte ligga på latsidan med mina armar. Dags att få tillbaka den brännande känslan i kroppen.

lördag 31 oktober 2009

länkar

Jag är urkass på datorer, det bara är så. Jag kan inte länka som alla andra kan i sina blogar men jag skulle väldigt gärna vilja lära mig. Idag skulle jag länka till Andréa som idag sprungit finalloppet på en grymme tid. Inte bara är det superbra gjort det är även vansinnigt sporrande och jag längtar efter lite tempo. Stort grattis till den fina tiden!
Idag har det mest blivit en liten halvtaskig prommenad med barnvagnen som stöd. Hujedamig vilken träningsvärk jag haft idag. Det fanns inte på kartan att jag skulle kunna ge mig ut och springa men ont ska med ont fördrivas och jag ser fram emot en mördarmil imorgon.
Sov gott.

fredag 30 oktober 2009

Shape it up!

Shit pommes frites vad jag kommer ha ont i min kropp i morgon. Jag hade svårt att gå uppför trapporna från omklädningsrummet till entren på SATS. Men det är bra, mycket bra. Här ska det formas och fixas. Innan Shapen blev det 8k på löpbandet i varierad fart. Jag tryckte på lite grann mest för att få känna på lite fart. Åh vad jag längtar tills jag kan susa fram på mina tröskelintervaller.

Jag firade segern med en falafel och nu ska det bli fortsatt plugg i sällskap med en kopp kaffe. Dagen till ära lyser solen och bara det gör ju att man blir på ett strålande humör. Eftermiddagen avslutas på lekplatsen med Vilgot. Denna underbara unge som försökte dricka upp sitt målarvatten på dagis igår. Dessutom har han börjat härma sin mor, han springer vart han än ska, inget får ta tid, allt ska hända NU!

Ha en härlig fredag, min kväll spenderar jag i soffan med Mr D och diverse idoler.

torsdag 29 oktober 2009

10k i eget sällskap

Mitt planerade pass i Pildammarna med Cykelmygga och hennes träningstjejer fick ställas in på grund av Mr D´s jobb. Hur Viktigt får ett jobb lov att vara:)
Jag fick ställa om och det blev 10k i sällskap med mig själv. Snitthastigheten blev 5.21/km. Hua vad det ändå var jobbigt. Jag har kvar skit i kroppen och vilan från löpningen har nog gjort sitt. DÄREMOT mår kroppen bra och jag har bara lite känning kvar i mitt baklår men det är inget som lite magstyrka kan fixa.
Nu är man igång igen i alla fall och jag känner suget efter löpningen. Imorgon ska jag gå på något som heter Shape. Det är en klass på SATS som kör igenom hela kroppen. Det ska tydligen ge muskler på armarna som håller till 13 mars:)

onsdag 28 oktober 2009

Tack men nej tack.

I dag när jag kom till SATS hängde det ett lila linne med gul text från NIKE på ett ställ. Linnet skrek "köp mig och jag ska visa dig vägen till oändlig löplycka". Jag brukar inte köpa träningskläder speciellt ofta så jag slog till. Men nytt linne på mig kände jag mig stark och redo för en utmaning på löpbandet. Tänk vad jag har älskat löpband. Under min tid i Stockholm när jag pluggade till mitt yrke körde jag en hel del löpning på bandet. Jag ville knappt ut och springa. Idag är det tvärtom. På med pannbenet och upp i puls. Jag sprang 8k i en takt som egentligen inte ska vara några som helst problm för mig men det var tungt.

Efter löppasset körde jag core, armhävningar, rygg, och upphopp. Efteråt kom det fram en snubbe som var personlig tränare och ville prata. Jag blev lite ängslig över att jag gjort fel, inte torkat av maskinenn eller något annat. Men han vill bara sälja in sina tjänster hos mig. Han sa att det hade sett bra ut när jag sprang men att det fanns saker som vi kunde utvecka. Han kunde hjälpa mig med teknik och forma program. Jag har länge tänkt gå till någon som kan lära mig lite löpteknik och kanske hjälpa mig med att utforma löpprogram men jag är allergisk mot försäljartyper. Sorry men så är det. Förmodligen är det jag som förlorar i långa loppet, han verkade kunna sina grejer men det räcker inte. Jag vet inte hur ni känner men för mig handlar det mycket om kemi och förtroende och det kände jag inte alls att jag fick.

tisdag 27 oktober 2009

Bankande hjärta


I morgon ska jag och Mr D till Malmö Opera. Vi ska gifta oss i foajen på andra våningen den 13 mars och ska dit och reka imorgon. Det finns en lång trappa upp till andra våningen där vigseln tänkt äga rum. Kanske tar jag med mig dojjorna och kör några rundor upp och ner i trappan som uppvärmning:)
Ikväll tar jag i alla fall fram samma dojjor och börjar mitt kilometersamlande. Nytt fokus, nya mål men med samma gamla glädje. Mitt hjärta slår en aning fortare bara genom att skriva dessa rader. Det är väl ett bra tecken?

söndag 25 oktober 2009

All tid

Som småbarnsmorsa funderar man ofta över vad man gjorde med all sin tid innan man fick barn. På veckorna slökollade man på tv. På helgen gick man ut och drack vin och på söndagen hade man fullt upp med att ta hand om ett bankande huvud. Nu blir det inte så mycket sklökollande på tv eller partajande. Jag kan inte påstå att jag saknar något av det speciellt mycket. Men jag kan bli lite sur på mig själv eftersom jag inbillar mig att jag har så lite tid över för annat än Vilgot och vår familj. Många skyller sin icketräning på barnen och menar att det inte finns någon tid över. Jag har väl i mångt och mycket bevisat att man visst det kan träna trots att man har småbarn hemma. Allt handlar om prioritering. Man prioriterar bort saker som inte är så viktiga, som att glo på tv. Samtidigt så har jag hållit med om att dygnet har för få timmar och att man alltid är stressad osv. Vad skulle hända om jag i stället hade vänt på det. Tänkt att dygnet har oändligt många timmar och att jag kan göra precis vad jag vill på dessa timmar? Tänk om jag istället för att se det som ett pussel med att få ihop timmar för träning såg alla luckor på dagen istället. Allt handlar om inställning. Det spelar ingen roll vad man gör, allt handlar om instälning. Alla kan, bara man vill det tillräckligt mycket. För egen del ska jag tänka om. Jag ska inte se det som ett pussel, jag ska se det som en massa ledig tid som jag kan fylla med träning.
Ha en härligt regnig söndag.

lördag 24 oktober 2009

Bloggar, snor och lite Arnold

Jag har nu varit inne på alla bloggar som jag kan komma på och fyllt på med energi. Jag är så sugen på att springa och pusha mig själv. Mer än jag har varit på väldigt länge. En förkylning nu kanske inte var så illa. Bättre att den kommer nu än senare när jag satt igång på allvar igen. Jag var på bibblan innan idag och hittade böcker om vegokost, träning och annat smått och gott. Vad skulle jag gjort utan biblioteket, så mycket gratis kunskap.
Hösten bjuder inte på så mycket nytt i löpväg mer än att jag bestämde mig för ett tag sen att träna på riktigt:) Med det menar jag uppbyggnads fas och nötning som ska ge mig en grym tävlingsform:) Det är kul att testa nya grepp och ska jag fortsätta springa måste jag ta till lite nya knep. Jack Daniels har många fina recept på löpprogam och jag funderar på det som passar mig bäst.
Jag har legat på latsidan ett bra tag och det går inte att förneka att jag faktiskt inte sprungit max 3-4 mil de sista veckorna. Det har inte blivit någon styrketräning, ingen core och jag har säkert förlorat en hel det fart. Det värsta med allt är att jag inte kan skylla på någon annan än mig själv. Jag ställer klockan på mornarna men istället för att gå upp ställer jag om den. Jag peppar mig att jag ska ge mig ut på kvällen men när kvällen kommer är jag trött och vill inte. I takt med detta har bristande motivation kört mig i botten. Men det är som jag skrev för ett tag sen, bara att börja om från början. Kunde jag då så kan jag nu.

Jag säger som Arnold, I´ll be back.

torsdag 22 oktober 2009

Jag vill.

Dagarna i Uppsala bjöd på två löpturer. En längs ån i stan och en på löpband i lite bättre fart. Uppsala är fint. Stegen känns bra när jag springer och jag tänker mycket på min löpteknik men det räcker inte till när snuva och annat har belägrat min kropp. De senaste två dagarna har jag avstått träning. Jag vågar inte, vill inte träna när jag har skit i kroppen. Men efter regn kommer solsken och fram till 1 november ska jag mysjogga i den mån det går. I november börjar jag om med fint löpschema och mål som milen ska samlas till. Spännande och utmanande.

söndag 18 oktober 2009

Ny utbildningsvecka

Imorgon drar jag till Uppsala och är borta till torsdag. Dojjorna följer med. Jag har bott i Uppsala i tre hela veckor en gång i mitt unga liv. Jag skulle plugga historia på universitet men kom efter ett par veckors studerande in i Lund och tog det i stället. Vilken tur att jag har så snälla föräldrar som kört halva Sverige med flyttlass åt mig. Ska bli kul att se om jag känner igen något.

Jag är peppad att köra lite tuffare pass i veckan som kommer men jag lovar inget. Dagarna är långa och jag hoppas att längtan efter löpning sitter i efter dagens slut. Vi hörs!

fredag 16 oktober 2009

Lajbans

Upp och ner som en berg o dalbana. Ena dagen buhuuu andra dagen glädje. Jag snacka löpning. Idag var det lajbans och jag körde ett slags låtintervallpass där varannan låt fick gå i snabbt tempo. Lite flås har jag kvar även om det inte är på topp. Passet slutade på 10k och jag känner mig pigg och glad och längtar ut till nästa pass. Det är ju såhär det ska kännas. Även jag förstår att det inte kan vara på topp jämt men när man är inne i en period av neggotänk kring träningen är det inte kul. Nu ser jag ljuset igen och hoppas det håller i sig ett tag till. Det är mycket roligare att träna när man vill träna och är motiverad än när man bara drar på sig dojjorna för att man ska.

Dags att sätta fart

Mina två inlämningsuppgifter till nästa vecka är klara. Jag ska läsa lite bevisvärdering och sen får det vara slut med plugg för denna vecka. Ikväll kickar helgen igång. Idag är första dagen på över två veckor som jag längtar efter att få sätta på mig dojjorna och ge mig ut. Som belöning efter 100 sidor bevisvärdering ska jag ge mig ut innan jag hämtar min kille på dagis.

Ikväll är det brudträff med Sex and the City filmen. Jag har sett den men mina mammakollegor har inte sett den. Lite drinkar och snack, kan inte bli bättre. Nu är det dags att sätta fart på denna dagen om jag ska hinna ut en runda.

Ha en bra dag.

onsdag 14 oktober 2009

Himeln är blå

Idag är det verkligen underbart höstväder. Det biter lite i kinderna men solen är framme och himeln är blå. Jag pluggar på som tusan. Kan inte förstå var all denna lust till att läsa annat än skönlitteratur kommer från. Var fanns den glädjen när jag pluggade för 10 år sedan?

Jag springer på och njuter av lugnet, av att inte känns press, av att bara vara. Det ÄR svårt att slå löpningen då. Jag måste bara få skriva en rad om mitt vegoprojekt. Det går så jäkla bra! Jag mår super, äter en massa saker jag inte stoppat i munnen innan. Det finns en tanke bakom det jag äter och jag intresserar mig för vad jag äter. Jag saknar inte köttet alls. Nu har jag dessutom lite mer koll på proteinkällor och känner redan efter ett par dagar med uppstyrt proteinintag att jag är piggare och orkar mer.

lördag 10 oktober 2009

Börja om från början

Det känns som om det var en evighet sen jag var inne och skrev något och det var det väl också. Inget nytt under solen. Stockholm var hektiskt. Fullt ös dagarna igenom men ett löppass fick jag till. Stockholm är fint, riktigt fint. Malmö är Malmö och omgivningarna är begränsade. Jag har knappt hunnit smälta första veckan på kursen. Jag är glad att jag fick möjlighet att gå den.

Idag var det dags för en löprunda och kroppen skrek NEJ! Det fanns inget sug efter dojjorna utan jag ville nog mest lägga mig under täcket. Jag har haft problem att motivera mig tilll att ge mig ut. Dessutom har jag ignorerat min kropp som har ont. Jag har ont i vä skinka, ont i mina höfter (ga skada som kommer och går), ont i vä baklår och känner av hälen efter vissa pass. Hmmm kanske borde jag ta en timeout och fundera på om det är löpning jag vill hålla på med eller om jag ska försöka få in någon annan aktivitet. Jag är trött men vet inte om det beror på de senaste två veckornas vegetariska kost. Jag saknar inte kött, tvärtom blir jag lite illamående bara av att tänka på att stoppa in kött i munnen. Jag har käkat fisk men kommer spendera en tid ikväll åt att söka efter alternativa proteinkällor till köttet för jag anar att det är det som spökar.
Sen slog det mig att jag inte ska ta så jäkla allvarlig på det. Vad är det värsta som kan hända? Jag slutar springa ett tag och känner efter vad det är jag vill syssla med. Eller så brassar jag på med en mil om dagen ett tag för att spotta upp mig. Efter en stunds eftertanke innan när jag var ute och sprang kom jag fram till att jag ska brassa på ett par veckor och sen se vad jag känner, hitta tillbaka och ta bort mina prestationskrav. Jag skrev om PB i förra inlägget. PB är som jag skrev en bra morot men kan även vara stressande. Just nu existerar inga PB, inga tävlingar, jag ska springa helt förutsättningslöst, jag ska njuta av mina ensamma stunder och hösten. Det är vad jag ska göra.

lördag 3 oktober 2009

Innebörden av PB

Vilket jäkla skitväder det var igår. Jag försökte mig på en tur i regnet och blåsten men gav upp efter 7 sega kilometrar. Tråkig och blött. I fredags fick jag till ett halvdant tröskelpass på ett löpband som jag inte litar på. Vet inte om det är maten som spökar eller om det bara är kroppen som fortfarande inte vill. Segt är det i alla fall. När ska det lossna????


Igår pratade jag och Mr D om rekord eller PB. Mr D pratade om betydelsen av rekord och vilken innebörd de har för en löpares utveckling. PB kan vara en drivkraft men det kan även vara oerhört stressande. Och som Mr D sa, det spelar ingen roll var man befinner sig i livet, om man fött barn för ett par månader sen eller varit skadad, man mäter alltid sin senatse prestation med sitt PB.

Så vad betyder då PB för mig? PB för mig framåt, mot nya mål. Samtidigt måste jag erkänna att jag kan bli stressad när träningen inte ger nya fina rekord (där är jag nu). Sanningen är den att jag hade tyckt det var jättetråkigt och inte speciellt motiverande om jag skulle träna utan ett PB i sikte. Jag tävlar mot mitt PB och de tider som poppar upp i mitt huvud när orken är som minst. Detta säger jag nu men om 10 år så kommer dessa PB att jaga mig som en blåslampa. Om 10 år är mina rekord inte mer än just det PB som jag sprang på en gång för 10 år sen.

onsdag 30 september 2009

Tusingar

Jag hinner inte med att blogg, än mindre gå in och läsa på alla andras inspirerande bloggar men just nu har jag en stund över. Sista veckan på jobbet innan min kurs på 10 veckor drar igång. Spännande och roligt att få göra något nytt. Nästa vecka är jag i Stockholm (måndag-torsdag) och finns det någon löpsugen därute i storstan så skriv en rad. Kanske kan vi slå våra ludna ihop och få till ett pass.

Idag var jag ute på ett intervallpass. Det har börjat bli kyligt nu men efter halva sträckan fick jag ändå lägga jackan. Det blev tusingar i VO2Max-fart dvs. 4.15. Jag borde nog satsat på 4.10 men fegade ur. Intervallerna var jämna och hamnade mellan 4.10-4.15. Idag fick jag till en extra tusing så istället för 5 blev det 6 tjusiga tusingar. Med upp o nerjogg blev det tot 10k. Vilan mellan varje tusing var som sist ca 60 sek. Jag är förvånad över att det ändå funkar att köra 6 tusingar med så kort ståvila mellan varje. Ett bra och givande pass som kommer kännas imorgon.

Ikväll blir det BIO för mig. En film som heter "sämre än djur- i familjens våld". En film om hedersrelaterat våld med fokus på homosexualitet. Kan bli intressant. Nu får jag nog återgå till mitt. Hej så länge.

Föresten så började jag mitt veggoexperiment i måndags. Hittills känns allt super. Under dessa två veckorna kommer jag slopa kött, fisk och ägg. Men jag kommer förmodligen käka både ägg och eventuellt fisk sen men är osäker än så länge. Spänannde är det i alla fall.

fredag 25 september 2009

8k, veggo och snygga armar

Gårdagen bjöd på en framtvingad vilodag. Inte för att jag inte kunde eller inte ville springa men schemat var späckat precis som övriga veckan har varit och fortsätter vara. Nåja, det kommer ju snart en ny vecka som inte kommer vara fullt lika innehållsrik.

Ikväll har jag avverkat 8k i riktigt bra fart (lämnade Garmin hemma, gick på känsla) på mjukt härligt underlag ute på slingan i Mellbystrand. Efter blev det lite styrka i form av armhävningar, ryggresningar, plankan och bicepsövningar. Tre varv av det sen ville inte armar och ben längre. Jag MÅSTE sätta igång med lite styrka men vet inte riktigt hur jag ska få in det utan att dra ner på löpningen vilket jag ju såklart inte vill. Tips någon? Jag skulle väldigt gärna vilja testa Crossfit. Har fått för mig att det inte tar så lång tid, att man blir rejält svettig och får snabba resultat. Ni ska alla veta att styrketräning är något jag vill göra för att få snygga armmuskler samt stärka rygg och mage. Det är inget jag förknippar med ord som roligt och utmanande eller andra postivt laddade ord. Men om det nu är något som kan stökas över fort och ger snabba resultat så okej, då kan jag köra. Och ja, jag ska gifta mig om ett halvår och armarna ska vara bara:)

Så till en annan sak som jag skulle vilja veta lite mer om. Jag har testat hur det är att leva utan kött den senaste veckan. Jag tänker inte babbla på om varför utan vill mest veta om ni har erfarenheter av att träna utan att käka proteiner i form av kött. Jag känner mig piggare och mer alert men vet inte om det har med mitt experiment att göra som även innehåller minskad mängd av den vita födan såsom socker och mjöl, ja ni fattar. Magen mår prima! Dessutom har jag kommit att älska ingefära. Jag har skytt ingefära som pesten innan. Nu är det färskpressad grape och apelsin med riven ingefära och en skvätt linfröolja som gäller direkt på morgonkvisten. Kan rekommenderas. Och nu ska jag sova.

onsdag 23 september 2009

Det börjar lossna nu

Det är ju fantastiskt vad kvällen blir lång när man tränat klart och klockan är 19! I kväll var det Pildammsparken och tröskelintervaller. 2k uppjogg följt av 3x2,7k i 4.30-fart avslutning 1k nerjogg. Totalt 12k.

Det känns som om det börjar lossna trots att jag efter 2k uppjogg egentligen ville vända hem. Efter första intervallen var jag såld och de andra två gick av bara farten. Vilan mellan intervallerna var 2,5 min. Jag vet inte om det är för att jag förändrat min kost den senaste veckan men jag känner mig mindre trött och jag har mer energi till att göra allt. Jag ska köra på ett tag till och sen utvärdera om det är det som ger mig alla +++.

Jag fick en bok på posten idag. Det är MarathonJohans "Marathonmålet". Det ska bli riktigt kul att läsa den. Återkommer med recension.

tisdag 22 september 2009

Igår

I går trotsade jag klockan och fick till ett VO2 max fart pass. Det kanske inte blev riktigt som jag brukar köra men jag fick i alla fall till det. Mr D skulle på fotboll och jag hade 50 min på mig att köra. Efter 2k uppjogg blev det 4x1000m i VO2 maxfart. Jag låg mellan 4.10-4.15 på intervallerna och kapade vila rejält mellan intervallerna. Jag vilade bara 60 sek jämfört med 4min förra veckan! Efter 1k nerjogg var jag hemma i verkligheten igen. Tot 7k.
Benen känns ganska så pigga nu och jag blickar framåt med ett nytt lopp i sikte. Yddingeloppet 12k den 25 oktober. Hoppas formen är tillbaka då.

söndag 20 september 2009

Löpning och spinning och så lite löpning igen

Löpning 8,5k till SATS sen tokspinning i 55 min och 3,5k hem igen. Löpningen dit kändes bra, jag hade väska på ryggen och höll 5-min tempo. Spinningen var jätterolig och jag tryckte på så gott det gick efter löpturen. De 3,5k hem var makalöst jobbiga. Jag kan bara inte förstå hur man efter simning och cykling i en Iron Man kan sätta igång benen och springa ett marathon.
Roligare än såhär blir det inte idag:)

lördag 19 september 2009

i med och motgångar

Måtte djävulen ta min onda ben och stoppa ner dom i en svart sopsäck och skicka dom åt helvete!

Idag när jag var ute och sprang tänkte jag "i med och motgångar". I medgångar leker vi på asfalten och i motgångar strävar vi framåt i tunga gyttjespår. Vi ska aldrig ge upp jag och min kropp. 15 planerade kilometrar blev till 7. Jag tänkte att 7 är ändå godkänt. Är det godkänt för Camp Westman-Lena är det godkänt för mig. Det är som om någon tagit en hammare och drämt den lite här och där på benen. Tunga och eländiga. Jag funderade till och med på om jag hade kunnat gå upp i vikt de senatse veckorna. Men kom fram till att om så var fallet rörde det sig nog bara om 1-2 kilo. Det känns ju som om det satt 10 kg för mycket på mig.
Jag antar att det bara är att mata på. Men alla vet att medgångarna är fan så mycket roligare än motgångarna. I torsdags tyckte jag ändå att det kändes hyfsat. Jag fick till ett bra tröskelpass även om det gick aningens för fort. I går var det vila så benen har inget att klaga över. Visserligen är jag trött som en våt vante men det brukar inte vara sig såhär taskigt. Benen har fått vila och hälen känns helt okej. Men som sagt i med och motgångar ska vi köra kroppen och jag. Ibalnd undrar jag hur jag ens orkat springa halvmaran eller marathon.

Nu är det god natt kl 23.00 en lördagskväll...

torsdag 17 september 2009

Som från ingenstans stod han bara där...

Igår sprang jag 12k i 4.50-fart i går kväll. Det blev ingen spinning, jag hann inte. Löpningen gick inget bra. Jag stannade två gånger för att jag helt enklelt inte orkade.
Kanske berodde det på mitt jobb som igår var långt ifrån tillfreds. Oj vad jag kan känna att jag har det bra och inte uppskattar min tillvaro bättre. Det finns så många öden ibland oss som lever och kommer leva i en värld som jag inte riktigt kan förstå innebörden av.

Jag stressade från jobbet med ett tomt huvud och en kropp som kändes trasig. Men sen, som från ingenstans stod han där inne på dagis. Jag kunde se hur han dansade och skrattade. Min kropp blev varm och hjärtat började banka hårdare och hårdare. Min Vilgot som jag snart skulle få pussa på. Min kropp blev hel och mitt huvud piggt. Underbara Vilgot.

Att löpningen blev skit spelar mindre roll. Det är ibland bara en bedrift att ta sig ut när man bara vill ligga i soffan och softa. Efter regn kommer ju som bekant alltid solsken.

tisdag 15 september 2009

Renee

Sitter här och är lite bitter över att jag inte stack ut och sprang även om jag vet att beslutet var rätt. Jag ska ta det lite lugnt nu i början. Kroppen behöver en lång startsträcka. I morgon hade jag tänkt träna löpning på jobbet och sen spinning på kvällen. Mr D är hemma tidigt, redan 17! Jippi!!! Men sen slog det mig, hela långa dagen är uppbokad med en massa "möten" med olika samhällsmedborhare i vårt avlånga land. Nåja inte hänga läpp. Jag kan ju alltid springa till spinningen och sen hem. Som på den gamla goda tiden.

Idag har jag upptäckt Renee Voltaire. Verkar vara en skön tjej med näsa för business. Smart det där hon sysslar med. Jag ska helt klart beställa hem några av hennes produkter. Jag kan lika gärna supportra henne som ICA. På tal om support så behövs det ingen på lördag för jag kommer inte att springa mitt efterlängtade millopp. Varför ska jag göra det när jag inte är 100%. Jag vill slå 45.48 och det kommer jag inte göra på lördag. Jag är nog trots allt en tävlingsmänniska...

måndag 14 september 2009

VO2Max och hembakta bullar

Det var längesen jag genomförde något slags pass som kan gå under benämningen VO2Max. Men idag hände det eller rättare sagt i kväll. Efter en eftermiddag med bullbak, matlagning och jonglerande med att försöka tillfredsställa unge herr Vilgot kunde jag ge mig iväg. Inget i kroppen ville springa fort idag därför fick jag bara se till att få det överstökat. Efter 3k uppjogg blev det 5x1000m och tiderna blev:
4.11
4.19
4.20
4.18
3.58
På sista tusingen gav jag allt som jag hade ikväll. Det gjorde ont men kommer göra gott. Formen är inte som den ska. Vila och lite halvtaskig träning har gjort sitt. Totalt 12k idag.
Nu väl hemma har jag fått pris likt en guldmedaljör. Nybakade, underbart goda bullar med mjölk. Tänk att det fortfarande funkar.

söndag 13 september 2009

Cykling

Tidig morgon med kaffe och frukost. Hemlagade pannkakor med hallon, blåbär, banan och keso. Satan i gatan så gott. Idag lägger jag dojjorna på hyllan. Mina löpben måste få vila. Gårdagens distans blev en katastrof. Två strechstopp och en kapad runda som landade på 11k. Idag tar jag istället fram spinningskorna. En av mina favorit instruktörer håller i klassen. Det var så längesen sist och jag riktigt längtar till passet. Innan dess hade jag tänkt att baka bullar.

fredag 11 september 2009

En sprängfylld dag

Wohoo vilken dag. Underbart väder, underbara medarbetare och underbara män i mitt liv. En dag fylld till brädden. Jag har inte ens hunnit käka lunch. Men jag får skylla mig själv för lunchen gick åt till löpning. Tröskelintervaller 2x3k i 4.30-fart. Med upp o nerjogg fick jag ihop 10k. Kroppen känns vidrigt tung och jag har ont lite här och där. Men inte i hälen! I alla fall inte när jag springer. Ont har jag mest på mornarna nu men med lite rehab, tålamod och positivt tänkande ska det nog gå över.

Jag måste innan jag sänder iväg mitt inlägg skriva att bloggen inte bara gett mig träningsupplägg, jävlaranamma och fart i benen. Jag har även inspirerats av Träningsglädje Saras underbara inställning om att allt är möjligt och har satt igång att knepa på min idé om vad jag skulle kunna syssla med om jag fick drömma iväg. Jag har satt upp Camp Westman-Lenas syn på vardagen och dess innehåll på min inre karta. Tänk vad några ord från er kloka bloggare kan göra med en.

torsdag 10 september 2009

Jag är beroende.

Jag känner ingen som inte är beroende av något. Jag är beroende av att få springa. När jag springer är jag fri och får tid att andas. Jag är en extrem missbrukare av löpning. Den senaste veckans vila gav mig en enorm abstinens som bitvis var riktigt jobbig. Tänk att något som är så avskytt av många kan ge mig sådana kickar. Skrämmande. Är det endorfiner, känslan av utmattning eller kicken av att det går fortare och fortare? Jag vet faktiskt inte.

Jag tänker inte lägga mer tanke vid det. Vi kan bara konstatera att Mr D är glad att jag är igång igen:)

Ikväll är det tänkt att jag ska ge mig ut på intervaller. Klockan närmar sig 21. Mr D är på väg hem sen så smäller det.

onsdag 9 september 2009

Sådärja

12k i härlig fart runt Malmö. Vi får helt enkelt se hur det känns i hälen imorgon. Jag håller tummarna att mina gamla inlägg kommer ge mig löpningen tillbaka.

Jag har inte så mycket mer än så att skriva just nu för jag är så vidrigt trött. Hörs imorgon.

torsdag 3 september 2009

SJUK

Nu ska jag ta bloggsemester ett tag. Jag är krasslig och sjuk och har ingen större lust att blogga då. Vilgots snuva har satt sig hos mig. Förra gången jag var sjuk fick ni stå ut med mitt gnäll om hur synd det var om mig och hur mycket kondis jag skulle förlora. Jag blir bara stressad av att inte kunna träna och av att läsa om alla som tränar. Jag ska kurera mig, ta hand om hälen och bli 100% igen. Hörs om några dagar.

tisdag 1 september 2009

Äntligen september

Äntligen är september här. Som jag längtat, nu är det höst och det är en underbar årstid. Augusti månads träning är inget att hänga i julgranen direkt, vilken tur att månaden är över!

Igår var jag på besök hos sjukgymnasten. Jag fick tejpat min fot, order om att springa för att utvärdera hälen och sen får vi se vad som händer. Jag sprang och ska invänta resultatet av det imorgon.

Jag har haft det motit i spåret sedan prinsens minne den 15 augusti men idag var det på lätta ben som jag flög fram på mina tröskelintervaller. Jag som var menatlt och digitalt inställd på att köra intervallerna 10 sek långsammare. ICKE! 3x2,7k i jämn 4.30 fart på alla med 2.5 min vila mellan intervallerna. Med 2k upp o ner samlade jag ihop 12k. Nu ska jag sova för jag är vansinnigt trött. Vilgot har testat sin mamma en hel del idag. Underbara unge!

måndag 31 augusti 2009

Sjukgymnast

Jag har nu fått en tid hos min sjukgymnast. Jag hoppas hon kommer att säga att vila, lite rehab och alternativ träning kommer göra att jag snart är tillbaka på banan igen. Om man tänker positivt, vilket ju kan vara bra, har jag mer tid över för lite styrka. Alltid något!

Annars flyter livet på. Vilgot skolas in och nästa vecka börjar verkligehten igen. Men det gör inget. Jag är nöjd med att vara hemma nu. Vi har haft härliga veckor i sommar men jag känner mig rastlös. Jag vill ha lite mer form på vardagen.

söndag 30 augusti 2009

Då var helgen över för denna gång. Veckans träningsdos var bedrövlig men det finns en orsak till det. Jag har helt enkelt inte vågat springa. Min häl har hört av sig med jämna mellanrum och jag är uppriktigt lite orolig. Visst, ska man bli skadad så är det ju bra att bli det nu. Men jag vill ju inte vila från löpningen. Först och främst borde jag väl gå och kolla upp det men vet inte riktigt vart jag ska vända mig. Jag kan ju trots allt träna bara inte så mycket löpning som jag vill. Nu får jag dra mig till gymmet och sätta mig på spinninghojjen. Jag får även ta och köra lite vattenlöpning. Om jag börjar så sen får vi se hur det går helt enkelt.

fredag 28 augusti 2009

Trevlig helg!

Ingen träning idag men lunch med favorit vännen. Ikväll kickar vi igång helgen med en middag tillsammans med goda vänner. Imorgon styr vi bilen mot Bjärehalvön, det vankas bröllop. Innan dess ska jag dock hinna med ett löppass i ett sömnigt Malmö. Ha en trevlig helg allihop!

torsdag 27 augusti 2009

När Jack Daniels inte räcker till...

...får det bli en kall Budweiser. Inte för att detta är en spritblogg även om man ibland kan tro det. En kall Budweiser var det första jag tänkte på när jag klev innanför dörren i kväll efter att ha varit ute på ett totalt misslyckat löppass. Hem och dränka sorgerna. För att summera passet:
JÄVLA SKITPASS. Ingen snabbhet, inget flås, INGENTING. Misslyckade tusingar som genomfördes till hälften. Det fanns inte ens någon lust till att plocka fram pannbenet och göra klart passet så jag vände på dojjorna och tog mig hem. Magen var laddad med energi, jag såg fram emot lite smätra och jag vilade á la Jack Daniels mellan de intervaller jag körde. Trots det skit. Men jag är nog inne i en skit period just nu så varför skulle då löpningen vara annat än skit. Så är det. Det är bara att mala på.

onsdag 26 augusti 2009

Idag har jag ont i hälen. Ingen löpning men picknick i parken med mina favorit killar. Nu ska jag upp på träningscyklen eller i alla fall göra lite coreövningar.

tisdag 25 augusti 2009

Finns grundkondis på riktigt?

Ibland blir jag bara så less på att springa. Jag blir less när kraften inte finns och snabbheten är som bortblåst. Vad är problemet?! Benen strejkar, andningen är tung och ändå har jag vilat. Nåja, jag glömmer dagens pass och tar mig an ett nytt i morgon. För er som är intresserade blev det tröselintervaller som hamnade några sekunder över vad de skulle. Tot 12k sprungna idag.

Jag började efter min löptur fundera på om GRUNDKONDITION verkligen finns? Mina vänner som springer ibland brukar prata om att de "trots allt" har en grundkondition. När jag var gravid tränade jag en hel del men hade uppehåll efter födsel i två månader innan jag satte igång igen. Det var verkligen ingen "walk in the park" att sätta igång med löpträningen igen. Jag använde mig av springa 5min, gå 5min. Dessutom har jag hört eller läst någonstans att kondisen dalar efter 4 dagas vila. Kanske är det någon av er som sitter inne med svaret?!

Nu är det dags för kaffe och film. Jag och Mr D har fortfarande semester och det är så najs.

söndag 23 augusti 2009

Lösningar

Många bitar har fallit på plats den senaste veckan. Jag har haft en del funderingar på sistone med träning, lopp och allt annat runt omkring. Jag har under veckan som gått fördjupat mig i Jack Daniels Running formula. Det är en mycket intressant bok som jag varmt kan rekommendera till alla som är som jag, tycker om att träna men känner att de inte vet hur de ska gå tillväga för att lägga upp ett bra löpschema. Jag har lärt mig en hel del nytt och repeterat det som jag redan kunde sedan tidigare. Nu gäller det bara att finna svar på de sista frågorna kring Daniels bok och sen ska jag dra igång med lite Running formula:)
Jag har i en vecka letat efter ett millopp som jag kan springa. Idag kom jag på att det går ett millopp i Skanör den 19 september samtidigt som halvmaran går där. Det är väl klart att jag ska springa det! Skönt, nu slipper jag leta.
Sockret och allt annat skit ska bort. Jag har gått på Mr D med att vi ska handla och äta mer ekologiskt. Mr D är kritisk, han tror inte på det, säger att det bara är bullshit. Jag vet att det mesta bullshitet kommer från hans mun och hade han ätit av de underbara ekologiska cocktailtomaterna jag käkade igår hade han varit tyst! Hur dum får man bli? (sorry Mr D:))
Är dock impad av honom, tredje veckan med 3 löppass/v. Bra jobbat!

En annan alldeles underbar sak till som håller på att lösa sig är att vi äntligen fått till ett datum för THE WEDDING! Nice. Plats för vigsel fixad, plats för party fixad och viktigast av allt, präst fixad.

torsdag 20 augusti 2009

Funderingar

I morse vaknade Vilgot tidigt, kl. 05.45 gick han och jag upp. Det är vackert ute på landet så tidigt på morgonen och vi ska snart ut i den halvkyliga morgonen. Det ska bli varmt och vackert väder idag och vi ska till Skånes djurpark. Igår hade vi en kanondag på Frostavallen och Bosjökloster. Märkligt att man aldrig upptäcker vissa saker trots att man ha de framför näsan.

Jag håller på att läsa Jack Daniels Running formula. Det tar lite tid för jag har inte hunnit med att läsa så mycket på sistone. Jag betar av det som går. Igår kväll satt jag och funderade på om jag ska testa Daniels 24 veckors progam. Jag ska läsa och lära mig mer först.

Resten av veckan funderar jag på att vila. Inte för att jag inte vill löpträna, tvärtom! Jag måste nog vila min häl. Jag känner inget när jag springer, speciellt inte i skogen. Men jag har känningar på morgonen dagen efter.

Jag har hittat ett millopp som jag skulle kunna springa 1 sept i Malmö. Det heter "i Form Loppet" men det är ett kvinnolopp och jag är inte sugen på att trängas med en massa kvinnor som ska ut och prommenera. Nåja, vi får se vad som händer.

Nu ska vi ut och leka! Ha en bra dag.

onsdag 19 augusti 2009

Friidrotts VM och Marie

Jag tycker egentligen inte om att titta på sport. Mr D älskar att titta på sport. Man skulle ju kunna tro att detta skulle ge upphov till en del diskussioner hemma hos oss men faktum är att jag skiter i om han glor på sport bara jag slipper sitta bredvid och titta. Det finns dock en sak jag gillar glo på när det kommer till sport och det är friidrott (har faktiskt även börjat förstå tjusningen med att glo på tennis). I alla fall. Friidrotts VM är kul. De flesta grenarna är roliga även om jag såklart föredrar löpgrenarna och jag gillar 3000m hinder skarpt.

Det jag ogillar med friidrotts VM är Marie Lehman som är på SVT. Hon står och intervjuar hjältarna när de är på väg ut från arenan. Ja, ni vet alla vem hon är. Men varför gillar jag då inte Marie undrar ni. Jag gillar inte Marie för jag tycker hon är dum och att hon således även ställer dumma frågor. Som Susanna Kallur vid OS förra året, efter att hon fallit. Kallur står och gråter och Marie frågar hur det känns och nöjer sig inte med ett svar utan fortsätter pressa en uppenbart ledsen Kallur.
Och i kväll frågade Marie 200meters löparen Spirman, en amerikan om han skulle ställa upp i finalen mot Bolt för att vinna?!!! Och det är bara ett par exempel på vad Marie säger på bästa sändingstid.

Ärligt talat Marie jag orkar inte lyssna på dig och bara jag ser Marie slår hjärtat lite fortare och kinderna blir röda av frustrationen som uppstår. Det är synd att Marie är det bästa SVT har att erbjuda. Det måste ju finnas andra kompetenta kvinnor och män som kan sköta hennes uppgift bättre.

Nog om det, det var skönt att få lätta hjärtat lite:)

Idag blev det 6,5k löpning i naturen. Det gick upp och ner och benen var fortsatt tunga och pulsen hög. Jag jobbar på, tids nog hittar benen sin form igen.

tisdag 18 augusti 2009

Livet på landet

Nu lever vi livet på landet med tidiga mornar där vi bara kan släppa ut Vilgot på grönbete så han kan få springa av sig. Make till unge som har så mycket spring i benen får man leta efter. Ibland när jag funderar på om man ska skaffa fler barn suckar jag tungt. Tänk att ha två Vilgot att springa efter. Men det har sin charm också.

Idag har vi hälsat på diverse fåglar. Vilgot är tokig i fåglar så vi körde till ett ställe med en massa olika fåglar som han kunde titta på och vinka till.

Mr D fick testa runda runt Tjörnarpssjön igår. Han kom hem sliten efter 9.1k. Han hade sprungit lite härs o tvärs men till sist kommit hem till oss igen. I vissas ögon är 9k ingenting men i mina ögon genomförde Mr D en liten bedrift. Jag kommer inte ihåg när han sprang så långt sist.
Idag var det min tur och jag sprang också fel men fick ihop nästan 9k på 45min. Benen känns lite sega efter lördagens lopp men vad hade jag förväntat mig. Jag tror jag ska mysköra såhär veckan ut och sen dra på igen. Ikväll blir det grillat och vin med bästa vännen och hennes familj. Som Andréa skulle ha skrivit, BALANS när den är som bäst:)

söndag 16 augusti 2009

Mot nya mål

Jaha så var det klart. Mitt mål mot en halvmara på 1.40. Vad ska hända härnäst undrar jag. Jag vill såklart springa fler lopp i år och ska ta mig tid i veckan att kolla runt vad som finns. Jag vill gärna springa milen under 45 minuter snart så jag ska kika runt efter ett passande millopp. Jag får lov att återkomma med en specifikation över mina mål och medel :) Det som känns så underbart är att jag inte känner mig nöjd utan vill ha mer. Jag vill inte pausa från löpningen som jag kände efter Gtb varvet och har känt när jag sprungit Stockholm marathon. Nu vill jag bara fortsätta och fortsätta.

Veckan som kommer spenderas utanför Höör på ett ställe som heter Tjörnarp. Det är riktigt fint här med nära till vatten och en fin lövskog. Man ska kunna springa runt sjön och jag ska skicka iväg Mr D på en testrunda imorgon. Han har fortfarande inte fastnat för löpning än men jag jobbar på det.

Idag har vi inte gjort mycket. Mr D har i alla fall grillat och det är en stor bragd! Vi slökollar på VM i friidrott och ser fram emot herrarnas final på 100m. Den där Usain Bolt, en jäkla gasell och jag tror inte riktigt på honom men man får väl utgå ifrån att han är ren. Tråkigt vore det väl annars.

Någon som har tips på roliga lopp som går inte alltför långt från Skåne?

lördag 15 augusti 2009

1:38:38

Vilgot har somnat, Mr D är på svensexa, mina föräldrar är på fest. Jag är ensam och njuter i fulla drag. Benen är lite mosiga men annars har jag mått som en prinsessa. Kan man egentligen må något annat när man spöat skiten ur sig själv och är sådär larvigt nöjd med det?!

Jag klarade min drömgräns på 1.40 och sprang in på 1:38:38 vilket blev plats 13 av 126 damer.
Min pappa körde in mig och stannade kvar tills jag kommit i mål. Underbara pappa som fanns där idag jämte mig. Jag sa i bilen in att jag var nervös, så nervös att jag kände mig lite illamående. Tack och lov släppte det efter lite uppjogg även om pirret i magen fanns kvar.

Rådet från mästaren Tröskelkungen var att låta första kilometern bestämma takten och det var precis vad jag gjorde. Min Garmin var inställd på 4.45-fart men efter 1k löpt låg jag på 4.30 och bestämde mig att det var där jag skulle försöka ligga mestadels av tiden. Loppet delade jag till en början in i 5:or. Efter de första 5k kände jag mig jäkligt pigg och bestämde mig för att ta ytterligare 5k i samma tempo. När 10k var avklarat kände jag mig som en gasell och pinnade på i samma takt men tänkte samtidigt "en kilometer i taget". När det på skylten stod att det var 8k kvar och jag fortfarande kände mig som störst, bäst och vackrast stöp jag i backen. Jag snubbla och föll på grusvägen samtidigt som jag skrek faaan! En underbart söt tjej hjälpte mig snabbt på fötter puttade mig i ryggen uppför backen så jag kunde fortsätta pinna på. Jag kände efter en sekund om det gjorde ont i knät men det var absolut ingen fara med knät. Skrubbsår i händerna och på knät men inget som jag inte kunde fortsätta springa med. Tack supergulliga tjej som hjälpte mig. Skulle tackat henne men hittade inte henne i målområdet. Uppför backen kom jag som sagt och fortsatte framåt. Fram tills att det var 4k kvar var det bara ren underbar löpglädje och jag tänkte för mig själv att det är något fel på mig men som sagt det var tills det var 4k kvar. Där började kroppen jobba emot mig. Jag visste ju att det skulle komma och hade förbrett mig på det så jag lät smärtan komma men sket duktigt i den. De fyra sista kilometrarna gick lite saktare, jag försökte mig på några tarvliga försök att öka farten men det gick inte. I mål kom jag efter 21k i alla fall.

Banan då. Måste säga att jag gillade banan skarpt + att det inte var så mycket folk så jag behövde inte slå mig fram. Stigarna kändes lätta även om det var några småbackar så var det ändå okej. Vädret var ju som det var. Regn som övergick i mer regn som övergick i motvind på vägen in till stan igen.

I mål fick jag träffa Tröskelkungen Robert och hans fru In the zone-Lena. De var verkligen jättegulliga och jag är glad att jag äntligen fått se er i verkligheten. Tröskelkungen kom trea i loppet. STORT GRATTIS, makalöst att springa så fort. Och Lena, nästa år ses vi på startlinjen till Prinsens minne:)

Jag är toklycklig och en smula stolt. Det var trots allt bara ett år sedan jag var glad över att jag hade fått ihop en mil sammanhängande löpning. En sak slog mig på vägen hem från Halmstad, man kan om man vill och det finns ingen som stoppar mig förutom mina egna tankar. Detta är något som jag ska ta med mig till välden utanför dojjorna.

Mina tankar idag...

I dag tänker jag på...

  • Cykelmygg-Katarina som genomförde Trans Alp för ett kort tag sen
  • Fröken Snorks träning igår som bestod av att springa marathondistansen uppdelat på en dag
  • MarathonMia som springer GAX 100 idag

...när jag springer halvmaran i Halmstad. 2,1 mil är en struntdistans i sammanhanget. I går laddade jag med grillade burgare, ett glas gott rött vin. Det kan ju inte gå dåligt då eller hur?

Hörs sen.

torsdag 13 augusti 2009

Mina tre punkter

Jag funderade idag under min lilla runda i spåret på vad det är som krävs för att jag ska nå min för tillfället drömgräns på halvmaran som är 1.40. Jag kom fram till följande punkter:
1. Bra kondis
2. Pannben
3. Tillåta smärtan

Min fokus på lördag kommer ligga på punkt 3. Jag tror att man måste våga känna det onda för att uppnå det goda. I alla fall när det kommer till att sätta nytt PB. Pannben har jag, det vet jag och jag förlitar mig på att det visar sig på lördag. Kondis det har jag också även om jag är lite osäker på hur långt den kan ta mig på lördag. Just nu har jag en seghetskänsla i kroppen men den kan även finnas där just för att det är lopp på lördag och kroppens nervositet reagerar på det.

Spännande ska det bli i alla fall och ROLIGT för det är jäkligt kul att springa lopp även om jag vet att det kommer göra ont så in i bengen.

tisdag 11 augusti 2009

Kan löpning vara roligt?

En fråga som jag diskuterade med Mr D i går kväll. Han hävdade att löpning inte är roligt och att majoriteten av vår befolkning håller med honom. Hans poäng är att löpning, per definition, är enformig och tråkig ur nybörjarens perspektiv. Detta är anledningen till att att oinvigda alltid berömmer en löpare med ord som, "gud vad duktig du är". Samma ord används sällan när en fotbollsspelare har tränat 4 ggr under en vecka eftersom de flesta ser det som att utövaren gjort något som denne tycker om. Alltså, väldigt få personer tror att löparen springer för att själva löpningen är underhållande/stimulerande. Moroten är något annat, tex viktminskning eller snygga ben...Jag hävdade såklart motsatsen även om jag inte skulle välja att använda just ordet roligt när jag pratar om löpning.
Roligt är ju ett ganska så innehållslöst ord när det kommer till löpning. Löpning är ju så mycket mer än bara roligt. Jag får ju som Mr D hävdade ofta höra att jag är så duktig som tränar så mycket. Jag måste säga att jag hatar ordet duktig. Man är inte duktig för att man springer 5 dagar i veckan, man är duktig om man niger och säger tack för maten, då är man duktig. Alltför många förknippar löpning med ett måste och detta måste för att uppnå något annat än just tjusningen med att löpträna. De flesta som löptränar i vår omgivning gör det för att gå ner i vikt. En anledning som visserligen kan vara bra för en del men det är absolut ingen anledning om man ska förstå tjusningen med löpträning.
Så åter till överskriften, kan löpning vara roligt? Som sagt roligt är fel ord, löpning är snarare utmanande, utpumpande, adrenalingivande och stärkande. Roligt är det när man har flytet, när benen pinnar på och när det känns som om man kan springa till Kina men även då tycker jag att roligt är ett alldeles för mesigt och innehållsfattigt ord.

Semester tickar på. Vädret är regn men vi njuter ändå. Mr D fick på sig sina Asics Nimbus igår kväll och sprang 4k på slingan. Jag avverkade tröskelintervaller 3x2,7k i 4.30 fart. Kändes tufft i början eftersom alkoholkonsumtionen blev högre än väntat i lördags men allteftersom hjärtat jobbade på släppte segheten.

lördag 8 augusti 2009

Semesterfirare

Jag är i L.A dvs Laholm. Vi kom idag HELA FAMILJEN!!! Äntligen är det familjesemster, Tjohooo! Semestern inleds med 30-års fest ute på landet. Därefter en dryg vecka i Mellbystrand med förhoppningsvis badväder, löpning, lek och en rejäl dos ta-hand-om-varandra och ha det bra-mys. På lördag är det halvmarathon i Halmstad sen bär det av en vecka till Tjörnarp utanför Höör.

Hälen känns MYCKET bättre idag, känner faktiskt inget alls. Jag var på apoteket och köpte inlägg till mina vardagsskor. Var på löplabbet och köpte nya löpardojjs, det var dags. Asicsen var utnötta efter 5 månaders löpning och mina Puma får bli promenaddojjor i stället. Det blev ett par Mizuno wave inspired 5. Störtsköna och flickan i butiken lovade att det skulle vara samma stabilitet och allting trots att skon känns som luft på min fot. Jag ska ut och testspringa en runda på slingan i Mellbystrand snart.

Har tänkt på en annan sak. Jag måste börja tänka på hur jag för mig i spåret. Med det menar jag min hållning. Jag drar upp mina axlar till öronen och springer med huvudet bakåt när det är jobbigt. Man kan nog påstå att jag springer lite som han Michael Johnsson som var så duktig på 400m resp 800m (tror jag det var). Jag måste definitivt göra något åt detta. Tips någon?

Ha en skön lördag och håll tummarna igen då för att jag inte ska känna av något ont.

Det är föresten Vertex marathon idag. Jag var anmäld men bangade ur som ni vet. Så är det om man inte har det som krävs och är en fegis och även en latmask. Sitter och är en smula bitter men bara en smula för jag vet ju att jag alltid kan genomföra loppet nästa år.

fredag 7 augusti 2009

Som ett brev på posten...

Jag har nog fått hälsporre i min högra fot. jag har känt en smärta under hälen i några dagar nu men inte tänkt så mycket på det. I dag känner jag av smärtan utan att jag har tränat. Har googlat och symptomen stämmer in. Man ska vila står det. Jag är inte riktigt beredd på det just nu. Hmm ska fixa nya dojjor och se om det hjälper. Jag har inte ökat min trängsdos men däremot använt mina PUMA skor ganska så flitigt den senaste tiden och de har inte lika bra dämpning som mina Asics. Håll tummarna för att det går att fixa bort genom nya skor. Jag vill inte vila, jag vill springa.

torsdag 6 augusti 2009

Underbar dag

Dagen började på lekplatsen 07.10! Jo det är så. Lika bra att komma ut med Vilgot så han får springa av sig. Det var fullkomligt underbart ute. Efter sovtimme och lunch var det åter dags att bege sig ut. Denna gången till en större och roligare lekplats. Efter 3 timmars lek stassade jag om och vi begav oss till Hästhagens IP. Solen gassade och efter 6 varv på 400m banan hade Vilgot knoppat in. Jag körde 5 tusingar i 4.10-fart. Benen var tunga vilket beror på lite för dålig vila mellan de tuffa passen. Jag fick ihop alla inom 4.10 oh de var alla hyfsat jämna. 2,5k nerjogg och sen var det klart!

Nu har jag ett par timmar för mig själv. Vilgot, bäste träningskompisen har somnat in för kvällen. Fullt ös ger den effekten. Mr D jobbar på, sista dagen imorgon innan semestern! Jag ska ta ett glas rött och kolla på Mammut, Lukas Modyssons film. Vädret ute är fortfarande underbart men efter att ha varit ute hela långa dagen är jag nöjd.

Tack för en underbar dag.

onsdag 5 augusti 2009

Linda Rosing

Jag vet inte hur jag ska börja detta inlägg. Jag går rakt på sak. Alla vet vem Linda Rosing är. Alla vet att hon har en blogg. Alla tycker något om Linda Rosing. Jag vet inte vad jag ska tycka och behöver egentligen inte tycka något om henne, MEN. Idag var jag inne på hennes blogg. Hon tjänar tydligen en hel del casch på att skriva om just Linda Rosing. Fantastiskt! I alla fall. Jag skrollade ner bland hennes inlägg och hon hade skrivit ett inlägg om att hon skaffat en PT till sin dotter Melissa. Melissa är ett barn. Hon är vad jag förstår 15 år gammal så ja, hon är ett barn. Hon tränar 3ggr i veckan med "världens bästa PT" och powerwalkar 2ggr i veckan. Rosing skriver att Melissa har tränat två veckor med PT:n och hon är motiverad så resultaten kommer att komma snabbt.

FÖR HELVETE ROSING! Vilka resultat???

Fråga: Vad är det för fel på folk?!

tisdag 4 augusti 2009

Nästan där

Ikväll nådde jag nästan ända fram. 3x2,7k i tröskelfart som skulle gå i 4.30-fart. Jag tänkte så här: 2,7k är 300m kortare än 3k. 3x3k i 4.30-fart, siffror som i några veckor känt ouppnåligt. 2,7k är så långt det är runt Pildammsparken så det blev en bra siffra. Efter 2k uppjogg fick jag ihop 3 intervaller i farterna 4.27, 4.27 och till sist 4.25. Jämt och fint. De sista 500m på sista intervallen fick jag kriga för.
2k nerjogg hem. Nu dusch och lite god mat.

Hörs imorgon.

Raw Food - är det någon som har koll?

Vad är egentligen RAW FOOD och kan man verkligen träna löpning på raw food?

Jag funderar ibland till och från om jag ska bli veggo. Har varit det en kort period av mitt liv. Inte för att jag inte tycker om kött, tvärtom. I love it men så börjar tankarna vandra på vad det är jag stoppar i mig och så ja...
Jag mår knasigt av socker och snabba kolhydrater, det gör nog de flesta av oss och i boken (yogaboken) som jag läser och börjar gilla (se inlägget om ordet lycka) skriver författaren om socker och dess påverkan på vår kropp. Otäcka saker. Ja man ska väl kanske inte tro på allt han skriver men socker har nog en knasig effekt på oss. Ju mer vi äter desto mer vill vi ha. Mitt humör skiftar med sockerintaget och magen blir helt upp och och ner. Jag blir trött och lite håglös.

Åter till frågan. Författaren skriver om raw food och hur bra det är men att bara leva på "kalla grönsaker" funkar inte för mig. Jag måste njuta när jag äter annars kan det lika så vara. Sockret kan jag vara utan och köttet tänker jag ju ändå ibland på att välja bort. Är det någon som har koll?

Allt handlar väl om ens egna inställning till nya saker och förändringar. Bra information och en vilja och engagemang till det man vill förändra. Jag vill må bra, vara stark och pigg och inte gå ner i vikt. Vikten skiter jag faktiskt i utan det handlar mer om att bli medveten om vad jag stoppar i mig.

söndag 2 augusti 2009

Långpass

Långpass med 20k i 5.00-fart blev det idag. Det längsta jag sprungit sen Gtb-varvet i maj. Jag bestämde mig när jag satte igång att det skulle få ta den tid det behövdes för att springa 2 mil idag. Jag ville inte springa på utan försöka ta det lugnt. Jag tycker själv det gick jättebra. Benen började kännas lite tunga den sista kilometern men det fanns definitivt plats för fler kilometrar i dag. Det blev en fin och lätt tur med inslag av sommarregn, det luktade underbart sommarregn och det var stora droppar som föll på mig.

Igår var vi i Skrylle utanför Dalby och sprang. Mr D sprang 5k och jag 10k. Mr D fick låna Garmin i går men jag körde på ordentligt hela passet även om de sista 3 gick uppför. Vi hade sällskap av farmor och farfar som lekte med Vilgot under tiden. Efter dusch blev det lunch därute innan vi åkte vidare. Skrylle är verkligen superfint och jag kommer återvända dit även om det är en bit att köra.

Imrogon är det en ny vecka. Mr D jobbar sista veckan innan semestern HALLELUJA! Sen har vi tre underbara veckor tillsammans. Ha en skön söndagskväll.

ordet LYCKA

Fler och fler människor i vår värld verkar sträva efter lycka. Böcker skrivs om vartannat om samma begrepp med olika titlar trots att alla syftar till att ge oss verktyg till att bli lyckliga. Det finns diverse självhjälpskurser som ska leda till att vi tar vara på livet bättre och lär oss prioritera det som är viktigast i livet - LYCKA! Jag håller på med en bok just nu som heter "Happy Yoga- 7 skäl till att släppa taget" Har bara kommit igenom inledningen men känner redan nu att jag har en halv pizza i halsen.

Jag kan bli ganska så jävla irriterad över detta påtvingade, sönderstressande och uttjatade begrepp som lycka kommit att bli. Lycka ska väl inte vara något som ska eftersträvas hela tiden, det är väl i alla fall en känsla vi alla har även om den i de mörkaste tider för tillfället gömt sig så finns den där. Det blir så otroligt sorligt om man ska jaga något, en känsla som man inte tror man har, känner eller upplever livet igenom. I jakten på lyckan förlorar vi inte bara oss själva, våra förmågor och upplevelser utan blir även väldigt missnöjda och tråkiga.

Jag vill leva nu och ta vara på det jag har i mig och i min omgivning. Jag är ödmjuk inför att Daniel och jag fortfarande upplever livet tillsammans med öppna och sunda ögon, att Vilgot kommit till oss och för att jag har en värld full av vänner och familj som är varma, kärleksfulla och får mig att skratta.

torsdag 30 juli 2009

En sliten vagn på en sliten IP

Tre saker som jag just nu gillar:
1. äta oliver
2. tre nya böcker på bordet framför mig
3. löpningen som jag fick till idag

Just nu sitter jag och knaprar gröna stora underbara oliver. Gott så in i bengen. Vilgot sover lite eftermiddag och jag har precis varit ute och hämtat ett bokpaket med tre nya underbara böcker.
Den första boken är Happy Yoga - 7 skäl att släppa taget. En bok som jag aldrig skulle inhandlat om det inte varit för en bokcirkel på nätet som jag är med i. Många där är tydligen yogautövare och det sägs att man inte behöver syssla med yoga för att gilla den så jag testar. Den andra boken heter Berättelsen om Edgar av David Wroblewski. En tjock och härlig bok som jag längtar efter att påbörja. Måste bara läsa om yogan först... Tredje boken Daniel´s running formula av Jack Daniels (roligt namn) handlar ju såklart om löpträning och är Tröskelkungens bibel. Jag ska läsa den och bli lika snabb som Tröskelkungen:)

Så till det som bloggen handlar om, löpning. Jag gick till SATS idag med Vilgot i vagn bara för att bli informerad om att det inte var någon barnpassning på fm. Jag hade läst fel, såklart! Jag började knalla hemåt igen och beslutade mig för att testa gamla vagnen med Vilgot i på Hästhagens IP. Det visade sig att det gick alldeles förträffligt bra att springa runt en sliten IP med en sliten fyrhjulad vagn. I 4k hängde vagnen och Vilgot med sen hade Vilgot slocknat vilket var super för jag hade tänkt köra korta intervaller och det är ju lite lättare att göra utan en vagn. Så jag ställde mitt ekipage åt sidan och gjorde 4x2min, vila 1min, 4x1min,vila 30 sek, 4x30 sek, vila 15 sek. nerjogg. Totalt ett pass på 11k och jag insåg att bara viljan finns så går det mesta att göra.

onsdag 29 juli 2009

Stress av att låta dojjorna vila.

Vi lämnade Laholm idag och är nu åter i storstan. Jag sitter här och bloggar när jag egentligen skulle ha varit ute och sprungit. Men det fanns inget i mig som ville det idag så det gick helt enkelt inte att ta sig ut. Jag har beställt böcker på Adlibris och skulle hämta dom istället men jag var för sent ute så det får bli ett inlägg på bloggen istället. Det finns inget på tv och Mr D tränar.

Några kort på Vilgot delar jag med mig. Jag vet hur jag ska göra med mobilen nu. Det kanske blir lite kort här framöver trots allt.
En fråga, kan ni känna er stressade över att ni inte tränar? Jag måste erkänna att jag känner mig lite stressad över att jag stannat hemma ikväll samtidigt som jag känner att benen är möra och att det verkligen inte finns något i mig som vill ut. Det har väl med Prinsens minne den 15 augusti att göra men va fan jag springer för att det är kul och för att själen mår bra av det. Är det då inte lite halvpatetiskt och tramsigt att bli stressad över något som man för tillfället inte alls känner ett sug efter?!

tisdag 28 juli 2009

Dubbelt upp!

Jag har lyckats med något som jag inte tagit mig an på år och dar... Jag har tränat två gånger på en och samma dag HEJA MIG! I morse efter 09.00 stack jag, Vilgot och morfar ut till slingan i Mellbystrand där jag sprang 10k och killarna promenerade ca 1k. Underbara unge, han älskar vara ute och gillar skogen skarpt. Underbara morfar som följer med Vilgot på hans upptäcktsfärd i det gröna paradiset.

Nu ikväll följde jag med en vän ut och körde 60 minuter crosstraining på samma ställe. Vi kutade och hade styrka på olika stationer. Vi avslutade passet med korta äckelintervaller i sanden. Jag blev rejält trött och ska nu spana in utbudet av liknande träning i Malmö.

Nu är det mammas vansinnigt goda mat som ska ner i magen och göra nytta. Imorgon kör volvon oss ner till Malmö igen. Veckan som kommer skall förhoppningsvis bjuda på ännu mer härlig träning. Hej så länge.

måndag 27 juli 2009

Inget sprunget men ny mobil och en glimt på en åsna

Jag har fixat en ny fräsig mobil idag. Vilgot hade slemmat ner min gamla så mycket att den faktiskt inte gick att använda mer. Efter att ha varit mobillös i några dagar nu har jag så äntligen fixat en ny. Utan mobil är man avskärmad från välden vilket i min värld kan vara jäkligt skönt. Jag är ingen telefonmänniska som sitter och snackar i telefon flera gånger om dagen och tycker man dessutom om att hänga med sig själv ja då överlever man att inte ha mobiltelefon i några dagar. Jag förstår om ni tycker att jag låter tråkig men jag gillar ensamheten (den valda förstås). Tyvärr ges den inte så stort utrymme längre efter Vilgot inträde i mitt liv men för mig är det viktigt med de ensamma stunderna. En del är så jäkla rädda för att vara ensamma. De kan inte gå på bio ensamma, de kan inte äta ute ensamma, de kan inte bara sitta hemma en lördagskväll ensamma. Allt det älskar jag och jag värdesätter de stunderna mer idag än tidigare när jag kunde ta dom för givna. Jag tror att alla som gillar det här med löpträning är halvt enstöringar:) Mycket av vår träningstid spenderar vi ensamma med våra tankar och vår svett. Jag säger inte att det är så, det är bara mina funderingar (så att ingen tar illa vid sig).

Nog om det. Jag kan nu med min nya mobil ta kort på mig själv och på alla andra som vill vara med på bild. Jag ska bara lära mig att föra över bilderna till datorn så ni kan få se dom. Det är faktiskt mycket roligare att läsa en blogg med bilder i än med bara text men så är jag alldeles för lat för att ta kort och sen föra över dom, kanske det blir lättare med mobilen eller så fortsätter jag kanske helt att skita i att lägga upp bilder. Vi får väl se.

Idag då, ingen träning även om det var inplanerat 10k. På något vis blev det bortsollat bland en massa härlig barnlek, trivsel med mor och far och läggning av Vilgot. Jag är trött i kroppen från igår men kände ändå att det inte var så farligt att jag inte pallade ett varv runt kvarteret. Jag och Vilgot är hos mormor och morfar på SPA som jag kallar det. Spa för mig och två lekledare till åt Vilgot. Jag får sova ett par timmar mer och Vilgot får service 24h. Alla vinner på det. Det är cirkus i lilla Laholm och vi har varit uppe och tittat på djuren. Det fanns hästar, en åsna och en massa hundar. Vilgot är tokig i hundar och blev givetvis överlycklig när han fick se så många på en gång. Åsnan var också en höjdare även om han nog trodde att detvar en stor hund. Jag har tagit bild på åsnan men misslyckades med att ladda ner bilderna från kameran.

Imorgon blir det springa av igen. Sov gott.