Löpningen fortgår

Tre veckors semester för Mr D är smärtsamt över. Nu återgår livet till jobb för hans del och fortsatt ledighet för min. Jag är ledig till mars. Visserligen är det den tuffatse uppgiften jag ställts inför i mitt liv men jag är fullt övertygad om att jag kommer fixa det. Sophia äter och växer och jag försöker krympa i samma takt:) Det här med att bli tvåbarns morsa kräver en hel del tålamod och förståelse. Vilgot klättrar på väggarna emellanåt och Sophia vill vara nära och amma hela tiden. Allt handlar om värme och kärlek men de två underbara ungarna uttrycker det på olika sätt. Jag hatar uttrycket TROTSÅLDER och att "han är trotsig". Barn är precis som vi vuxna, individer med egen vilja och bara för att de inte vill göra som vi vill att de ska göra är de inte trotsiga. Jävla skituttryck om ni frågar mig.

I går kom vi hem från en sväng på Österlen. Österlen är underbart. Regnet öste ner de flersta av dagarna men på något vis spelade det ingen roll. Det förblir lika vackert och avslappnande.

Träningen går bra. Jag har utökat mina löprundor, tiden jag springer eller lunkar blir längre och längre. Igår körde jag till och med några halvdanna intervaller med 4 minuters lite tuffare löpning varvat med 1 minuts promenad. Styrkan går sådär om jag ska vara ärlig. Jag har inte vågat köra plankan och de andra fina övningarna jag blev tipsad om mer än en gång. Skynda långsamt är verkligen ett uttryck jag bär med mig nu efter graviditeten och kejsarsnittet.

Styrketips tack!

Jag har aldrig riktigt styrketränat. Inte ens sådär lite grann som man ändå kan göra hemma. Har jag försökt, har alla mina försök havererat, jag har lessnat och prioriterat bort det. Nu vill jag sätta igång och mitt mål en stark kropp innifrån och ut. Jag vill göra övningar som funkar hemma i några månader eftersom jag inte riktigt kan ta mig till gymmet med Skorpan. Jag vill fokusera på ben, mage, rygg och armar. Plankan ska jag börja köra så smått med start imorgon. Men nu behöver jag lite tips och trixs på bra övningar i hemmet med eller utan redskap. Vad behöver jag för redskap? Vilka övningar är grymma? Hur lång tid lägger ni på styrka varje vecka?

Trumpet spel

Även om regnet faller ner så väljer jag att blunda och visa strandbilden från tidigare i veckan. Sol kom tillbaka till oss. Idag är en riktig innedag. Vi har förvisso varit ut på lekplats och besökt leksaksaffären. Unge herr Vilgot ville väldigt gärna ha en trumpet. Jag frågade varför, han svarade att han ville ha en bara. Jag frågade om han skulle spela fint eller högt. Han svarade högt! Såklart. Han gick och blåste i sin trumpet hela vägen hem. Underbara unge. Vi har det bra. Mr D jobbar sin sista dag innan semestern och jag njuter av livet som tvåbarnsmorsa. Jag har inget att klaga över. Skorpan sover och äter och de stunder hon är vaken är hon otroligt pigg och alert.

Ikväll blir det ett glas RÖDVIN! Prisa herren, vad gott. Som ammande får man inte dricka så mycket men ett glas är helt okej. Sen kan man ju välja att avstå från det också men det tycker jag verkar dumt:) Innan dess ska jag ut och träna min timme. Jag går/springer/lunkar på. Det är inget sexigt tempo men det räcker till.

Ha en fin kväll.

Jag och Sofi

Jag läster Sofi Fahrmans blogg. Inte varje dag men jag ser till att gå in på den då och då. Våra liv är så långt ifrån varandra som man bara kan komma. Hon är en tjej med en modeblogg som lägger upp bilder på sig själv i små minimla shorts och pumps. Jag är en tjej med två barn, svenssonbilen och jag får knappt ner mina korvben i mina minimala shorts. Ändå gillar jag Sofi Fahrman skarpt. Jag hade kunnat skriva att hon har en ytlig, totalt ointressant blogg som bara handlar om trams men faktum är att det är något i hennes blogg som får mig att gå in på den titt som tätt. Och jag vet precis varför. Därför att jag gillar hennes framåtanda, jag diggar skarpt när unga tjejer tar plats och gör bra affärer av det de gör. Hon har verkligen hittat sin grej och hon skäms inte för sina ambitioner och mål. Jag inspireras mycket av Sofi Fahrmans blogg, främst för att den och Sofi får mig att se längre bort än blöjbyten och svenssonbilen. Jag kommer hänga ett tag till med Sofi. Och ja, jag gillar hennes ben också...:)

Så som jag var då.

När jag var yngre var jag otroligt driven i politiska frågor. Driven på ett näst intill maniskt sätt. Bland annat var jag ett tag så insnurrad på miljöfrågor att jag tyckte att jag och min familj kunde nöja oss med gammalt tidningspapper när vi gick på toaletten. Att torka oss med menar jag. Djurfrågor stod också otroligt högt upp på min agenda och även om jag inte är vegetarian eller djurrättsaktivist idag är det en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Mina åsikter var starka och jag drev en del projekt i grundskolan. Mitt engagemang tog slut någonstans efter gymnasiet. Gymnasiet präglades av palestinasjalar, rött hår och batiktröjor. Jag var estet och precis som så många andra i min omgivning då drogs jag åt det röda hållet. Jag undrar ibland vad det var som hände efter det. Hur blev jag den jag är i dag och var kommer de åsikter jag har idag ifrån? Är det för att jag blivit äldre och klokare? Nja, det tror jag inte för jag var ganska så klok som tonåring. Är det att jag påverkats av min omgivning? Mycket troligt men långt ifrån sanningen. Jag tror bara att jag någonstans på vägen genom utbildning, jobb, vänner, nya livssituationer och det faktum att jag inte är den personen som kör fast i saker av ren princip, har hittat nya synsätt och värderingar. Å andra sidan spelar inte det ena ut det andra. Jag tror inte att sossarna har ensamrätt på solidaritet och välfärd. Tvärtom. Jag tror att alla partier arbetar för solidaritet, välfärd och rättvisa. På sitt egna vis (om man bortser från SD). Just nu är det Almedalsveckan i Visby på Gotland och jag kan inte låta bli att vara avundsjuk på alla politikernördar som får vara där en hel vecka och ta del av varandras åsikter och diskussioner. Just nu har jag ingen hjärtefråga som brinner hos mig. Det är mer den stora paketlösningen som tilltalar mig. Och det stora ordet FRIHET. Jag har hittat vad jag tror på. Nu. Men jag har många år av livet kvar och livet lär ju skifta och så lär även jag i mina val.

Vad fin Garmin är!

Titta vad jag hittade slängd och bortglömd i en byrålåda! Bara skojade. Jag vet exakt var mina fina vän Garmin varit hela tiden vi varit åtskilda och idag fick jag äntligen tillfälle att ta fram den ur gömman. Idag var dagen då det skulle hända, då jag skulle testa mina korvben i ett lite mer obehagligt tempo än promenad tempo. Jag gick i 10 minuter och lunkade i 2 minuter för att sen gå i 3 minuter. 2min lunk alt 3min gång körde jag sen i 40 minuter. Väl hemma efter totalt 55 minuters svettande (för idag blev jag svett) är jag nu såklart skitlycklig. Det förstår ni ju också. Nästan 9 månader av avhållsamhet driver ju vem som helst till vansinne. Det ska bli spännande att se hur kroppen reagerar men jag tror inte att den ska säga ifrån. Jag sprang fint och kontrollerat och kommer fortsätta så här ett tag framöver. Benen och armarna fick sig en omgång i parken innan jag och Sophia gick in. Nu väntar Laholm ett par dagar men sol, bad och fortsatt träning. So long!

Regn, men vem bryr sig

Igår åkte jag och Skorpan in till Köpenhamn för att träffa Mr D. Köpenhamn är bara ett stenkast bort men som så många andra Malmöbor blir det alltför sällan som man tar sig dit. Tack o lov slapp vi det regn som gästar oss idag. Jag har, trots regn planer på att ta Skorpan med mig på min dagliga promenad. Hon ligger ju gött i vagnen trots regndropparna och jag har inget emot att sätta på mig regnkläder. Jag har även tänkt ta fram det där gummibandet jag inhandlade för ca 9 månader sedan för att träna armarna med men som ännu är oanvänt. Nu ska armar och ben svarvas:)

Ha en härlig dag trots regn och rusk.