Det verkar som om jag håller på att få en vana eller är det för tidigt att säga att man har en vana efter två gånger?
I två dagar har Vilgot ropat på sin mor innan 05.00. I morse var han så söt att jag inte ens kunde vara trött när jag kom in till honom. Efter lite kaffe var jag helt hel i huvudet igen och kunde börja fundera på vad jag ville åstadkomma denna sista träningsdag i veckan. Jag sprang inte igår, jag tryckte program och Mr D är en hård arbetsledare så jag fick ingen paus:) Men eftersom vi fick gjort allt det tråkiga igår fanns det en massa tid över för roliga saker idag.
Jag visste att jag ville springa lite längre och fantiserade till och med om 25k. Var kommer de fantasierna ifrån? Kanske är det som Ingmarie skrev i en kommentar, att jag inte längre har krav och då släpper ju alla måsten och det blir roligt igen. Det blev inga 25k men det blev 20k och var fjärde gick i tröskelfart. Benen var slitna vid den sista kilometern så jag får helt enkelt bygga upp min sträcka successivt. Jag gillar verkligen upplägget att var fjärde kilometer går i tröskelfart. De tre emellan går fort och vips har man sprungit 20k.
Om det tar tre gånger för att etablera en vana så får jag nog skjuta upp den vanan ett par veckor för snart händer det grejer och jag har inte tid att springa så långt. Nästa söndag ska jag spegla mig i min nya ring och söndagen därpå ska jag sitta och dricka en kaffe och spana på folk i NY. Veckan som kommer handlar inte bara om bröllop men ganska så mycket ändå. Allt är nästan fixat men det blir väl ändå saker som ska göras i sista sekund. Jag är inte nervös, jag har ju levt tillsammans med mannen jag ska säga JA till i en evighet. Men jag är förväntansfull, det är vi nog båda. Oh jag önskar så att jag hinner med en lite löprunda på vår dag, det skulle liksom kännas så rätt.
För övrigt så har våren kommit hit. Ni är alla välkomna ner och springa i vårsolen med mig. Det är till och med lite solstrålar som når kinden och värmer den emellanåt.
8 kommentarer:
Vad härligt Anna!Är så glad för din skull! Och jo, jag tror verkligen att nu när du släppt (på de egna9 kraven så släpper det. Och allt som funkar är ju bra! :-)
Låter underbart med vår och brölopp. Jag tror jag ska testa dina tröskel-långpass...de kanske blir mindre tråkiga då. Tack för peppningen. 15 km är långt för mig, och säkert för en massa andra, men när man läser om alla er ultralöpande supermänniskor känns det ganska fjuttigt
Vad kul!! både att du gillar det där passet (Ja, jag vet, nu är jag sådär tyken...) men framförallt vad ni har framför er!! Det är en sådan höjdare att gifta sig!!
Jag gav ju en stege till Roadrunner i veckan, kanske du vill ha en liknande i bröllopspresent?? Kan t ex springas i NY Central Park....
Blir så glad när jag läser ditt inlägg!
Härliga tider Anna!!! Bara njut nu av allt!!!
Vilka veckor du har framför dig! Och dessutom vårkänslor, wow. Spara känslan du har nu i en liten Anna-burk och ta fram när det känns tungt. Jag tror i alla fall på dig som Marathon-Anna, hur du än känner just nu. Så det så.
Stort lycka till på lördag och resan vidare i ditt och Mr D:s härliga liv! Inte för att lycka till egentligen behövs, det är ju ingen tävling... :) Insup varje sekund av bröllopsdagen och var närvarande och njut! Tänk inte framåt utan var "här och nu" så att du kommer ihåg allt det underbara och får med dig varje sekund av upplevelsen. Lite som löpning; steg för steg, andetag för andetag. :)
Många kramar,
Therese
Ingmarie, det är märkligt hur huvudet fungerar.
Mina, Tröskelpass är hur bra som helst och man kan faktiskt få ihop lite kilometrar utan att det märks.
staffan, vad blir det i dag då? :)
Daniel, njuta har jag gjort men tyvärr inte i dojjorna. Jag får putsa till dom igen nästa vecka.
Marre, Jag har lagt den underbara känslan i en burk som jag satt undan, ska bara komma ihåg att den finns1
Therese, Steg för steg, andetag för andetag, om du visste hur många gånger jag använder mig av det. Och kommer verkligen göra det idag. Tack för de fina orden.
OK, har jag lovat så har jag. Här är min bröllops-present till dig i form av ett löppass. Du har ju redan provat en Staffan-mil så här kommer en Staffan-stege.
Spring 200-400-600-800-1000-1000-800-600-400-200 meter i snabb fart. Sista tvåhundringen ska gå lika snabbt som första, vilan är hälften av den snabba distansen, efter 800m så vilar du t ex i 400m. Du måste inte uppprepa tusingen, det kan du göra om det känns lätt så långt. Om du hellre vill springa på tid spring då 1-2-3-4-4-3-2-1 minut snabbt.
Med tanke på din kapacitet kan 4.20på tusingen vara lagom utmanade??
Testa! Ett kul och jobbigt pass!
Skicka en kommentar