För ett halvår sedan anmälde jag mig till Vertex fjällmarathon. Med två månader kvar till start är jag nu livrädd. Jag vaklar i mitt beslut och har ännu inte bokat vare sig resa eller boende MEN ett beslut ska tas om jag ska upp och genomföra det som just nu känns som en omöjlighet men samtidigt känns galet roligt och oerhört triggande.
Jag var inne på hemsidan idag, det är inte alltför många som anmält sig. Jag är en smula ängslig inför att åka upp själv för jag vet hur jag blir efter att ha tagit ut mig helt. Min kropp reagerar med illamående, kräkningar och andra toalettbesök. Det är inte helt ovanligt att jag blir liggandes på rygg i ett par timmar efter. MEN kan jag på något vis förhindra detta in i det längsta med bra förberedelse och kost så kanska jag kan övervinna ängsligheten.
Bara jag skriver om det så får jag hjärtklappning och får ett sån´t där mysigt pirr i magen. Kanske är det en utmaning som denna jag behöver. Kanske behöver jag få totalfokus på något för att hitta tillbaka till allt. Jag har tränat på bra fram till varvet men har inte sprungit längre än 21k i år. Jag kommer behöva lägga många mil i bokskogens terräng och en hel del annan träning som ger mig styrka. Är det ens möjligt på två månader att förbereda sig till en fjällmara?
5 kommentarer:
Verkar som ett så tokigt vackert lopp! Och kapacitet att utföra det tror jag absolut att du har, men gör det hela att du känner dig stressad och pressad kanske inte det hela är värt det.
Hos mig finns också ett intresse för Vertex... men tror det får bli nästa år i såfall, lite mer terräng måste nog nötas innan jag vågar mig på det; tar light-verisionen i form av Lidingö i år.
Hoppas det går bra med allt pusslande med tid och motivation. Kram!
Det är klart du ska åka!! Det är ju ditt eget äventyr och du klarar fint att förbereda dig på två månader. Grunden har du redan sedan vintern och våren.
Ribban och sanddynerna ligger ju bara ett stenkast bort, kanon för vrister/fötter som ska springa terräng.
Jag kan inte bidra med några långpass i löparskor, men jag ska peppa dig allt jag orkar om du beslutar dig för att åka!
Kram K
OM min knä inte hade varit puckat och att jag ska till Umeå precis veckan innan Vertex, hade jag faktiskt nästan kunnat tänka mig att följa med dig.... är grymt sugen, men nu känns förutsättningarna dåliga. Men om du får mersmak kan vi åka tillsammans nästa år :)
Absolut att du ska anta utmaningen.
Jag kommer själv att springa den korta banan, som går samma dag i Vålådalen. Blänktjärnsturen, den är 14.5 km. För ett år klarade jag bara av att springa 5-6 km, pga mitt onda knä. Men efter att varit till sjukgymnast under hösten så fixade jag att springa Göteborgsvarvet i år. Så himla roligt!!! Mina förhoppningar ligger på att jag ska springa ett Marathon under 2010. Kanske det blir Vertex.Jag bor i Östersund så det är enkelt att ta sig dit.
Blir så inspirerad av din sida. Vilka bra tider du sprungit på!
Fröken Snork, Visst är det vackert. Men åprecis som du skriver är det inget kul om jag känner press o stress över det. Lite är ju alltid bra men jag vet ärligt inte om jag pallar lägga fokus på det nu.
Katarina, bra tips med sanddynor, har aldrig testat det innan. Varför inte!
Anna, Jag hoppas ditt onda knä ger sig snart. Det är inte alls kul över huvudtaget att ha ont. Jäkla skitknä!
Hanna, Va kul att du ska springa
14,5k. Och stort grattis till Göteborgsvarvet. Du har ju verkligen utmanat gränser och lyckats. Något för mig att tänka på.
Skicka en kommentar