Det känns som om det var en evighet sen jag var inne och skrev något och det var det väl också. Inget nytt under solen. Stockholm var hektiskt. Fullt ös dagarna igenom men ett löppass fick jag till. Stockholm är fint, riktigt fint. Malmö är Malmö och omgivningarna är begränsade. Jag har knappt hunnit smälta första veckan på kursen. Jag är glad att jag fick möjlighet att gå den.
Idag var det dags för en löprunda och kroppen skrek NEJ! Det fanns inget sug efter dojjorna utan jag ville nog mest lägga mig under täcket. Jag har haft problem att motivera mig tilll att ge mig ut. Dessutom har jag ignorerat min kropp som har ont. Jag har ont i vä skinka, ont i mina höfter (ga skada som kommer och går), ont i vä baklår och känner av hälen efter vissa pass. Hmmm kanske borde jag ta en timeout och fundera på om det är löpning jag vill hålla på med eller om jag ska försöka få in någon annan aktivitet. Jag är trött men vet inte om det beror på de senaste två veckornas vegetariska kost. Jag saknar inte kött, tvärtom blir jag lite illamående bara av att tänka på att stoppa in kött i munnen. Jag har käkat fisk men kommer spendera en tid ikväll åt att söka efter alternativa proteinkällor till köttet för jag anar att det är det som spökar.
Sen slog det mig att jag inte ska ta så jäkla allvarlig på det. Vad är det värsta som kan hända? Jag slutar springa ett tag och känner efter vad det är jag vill syssla med. Eller så brassar jag på med en mil om dagen ett tag för att spotta upp mig. Efter en stunds eftertanke innan när jag var ute och sprang kom jag fram till att jag ska brassa på ett par veckor och sen se vad jag känner, hitta tillbaka och ta bort mina prestationskrav. Jag skrev om PB i förra inlägget. PB är som jag skrev en bra morot men kan även vara stressande. Just nu existerar inga PB, inga tävlingar, jag ska springa helt förutsättningslöst, jag ska njuta av mina ensamma stunder och hösten. Det är vad jag ska göra.
13 kommentarer:
Gör det, back to basics, det är ju roligt!
Förstår att det inte är något vidare att vara lite småskadad. Dessutom går vi ju in i löparens (i alla fall min) värsta tid, mörker och rusk. Inte bästa motivationen.
Om du tycker att kroppen håller så kör några veckors boost. Om det känns lika, lägg ner ett tag och låt känslan säga när du ska ta upp löpningen igen. Det finns ju annat att sysselsätta sig med så länge.
Det viktigaste är att ta hand om sig och se till att man själv mår bra. Näst efter att skriva hur det går på bloggen då...
Tror Du hittar glädjen och motivationen om Du försöker få bort prestationskraven,
Ut och spring för att det är roligt och skönt ett tag!
Men var samtidigt lyhörd för vad kroppen säger (tänkte på den gamla skadan).
Hoppas Du får bra löppass!
Förlåt om jag är tjatig Anna ;) men jag tycker defintivt du ska ta och besöka min naprapat ute på Kockums Fritid.
Han är jättebra och har hjälpt både mig och andra jag känner till att må bättre. Även om du får hjälp av någon nu så kanske det inte är fel med en "second opinion".
Du hittar Jimmy på www.naprapatlabbet.se Bara ring och prata med honom och beskriv dina problem. Det kostar inget och så kan han ta ställning till om det är något han kan hjälpa dig med.
Jag hade nog tagit en liten time out i ditt läge. Med tanke på alla småskavanker och oviljan att springa. Träna något annat ett par veckor och jag lovar att det kommer att skrika i löpartarmen sen! Hade själv en timeout i våras på tre veckor där jag tränade annat och efter det var benen fjäderlätta och hela jag ville inte göra annat än att springa. Du har ju inga lopp framför dig så ev tappad form spelar ju ingen som helst roll! Lycka till hur du än gör och hoppas du snart känner dig bättre!
Det viktiga är att du ifrågasätter och inte bara kör på, att du har en plan! Hur länge har du varit minus kött? Funderar själv på det.... har ju varit veg tidigare x flera i några år åt gången och saknade inte köttet. Jag gillar inte ens att hantera kött...
Oktober och kanske främst november är ju som gjorda för att ta en paus från löpningen. Jag har ju själv varit inne på det på min blogg. Löpning är inte så roligt just nu i slutet på säsongen. Ta en paus och låt kroppen börja längta efter löpningen.
Att ta timeout och inte tänka på PB:n och inte planera in några pass, utan försök få in ngt pass ifall du får ett springsug kanske? Tyckte du inte att det var grymt roligt med spinningen för någon vecka sedan? Kanske nåt sådant pass skulle gå att få in? Jag har ju lite svårt att tro att du inte skulle få springsug snart igen; så mycket verkar du älska löpningen, men allt kan ju inte smaka jämt.
Hoppas du fått en helg med mycket avslappning, och mys med familjen, och hoppas kroppen känner för att vara hel snart!
Det är klart att du ska fortsätta springa. Du älskar det, du är duktig och har talang. Gör en vettig plan för resten av det här året och nästa, låt vissa perioder få vara lite lösare, skippa pulsklockan och ladda i poden med bra musik. Spring och njut av att fylla dina lungor med den underbara höstluften.
När du är redo och har läget under kontroll, ladda bössan och så siktar du på ett nytt PB.
Att lägga skorna på hyllan vore katastrof. Var lite schysst mot dig själv och gå och få lite massage och rätta till det som ev är snett. Njut av att vara löpare utanför tävlingssäsongen. Lägg en bra grund och starta vinterträningen helt enkelt.
Kraftkramar!!!
/K
cykelmygga m fl har helt rätt, löpning så här års handlar om helt andra saker än PB, pulszoner och tider hit och dit. Se först till att komma underfund med vad dina skador beror på och ta det lite lugnt medan du tar reda på det.
Ge dig sedan ut på lugna sköna höstpass, varför inte på något nytt ställe. Själv skippar jag en halvmara nästa helg för att motivationen och formen inte finns där just och det känns faktiskt helt OK. Min plan nu är lugna, sköna höstpass, bara det inte regnar så förbannat (pardon my french) som idag...
Fundera på vad som skulle hända om du helt la av, en hel del saker, och inga bra!
Att just njuta av löpningen är väl essensen av löpningen? Eller? Strunta du i PB ett tag och bara njut!
Härligt med sån pepp! Det är därför jag älskar bloggen och alla underbara människor som man egentligen inte känner men ändå gör på ett knasigt vis. Bloggen är verkligen stärkande och även om jag är i en motivationssvacka nu så har bloggen och alla ni hjälpt mig framåt i min träning och mitt fokus att finna tid till löpningen och få råd till hur man tar sig vidare framåt.
Joel, Back to basics är lockande och jag ska har gett mig i kast med det med start igår. Jag vill inte vila från löpningen riktigt än. Lika bra att klämma ut det sista.
Bumbi, prestationsångesten sitter där på axeln och är inte helt enkel att li av med men det känns som om jag kan vara på väg att släppa den. Det är ju för sjutton bara löpning vi pratar om, ingen stor omvälvande livsförändring:)
Daniel, du är inte alls tjatig och jag ska ta tag i det där. Jimmy är anteknad i minnet oh så fort det finns lite ledig tid ska jag slå en signal.
Anna, jag ska försöka lägga in lite annan träning, problemet är bara att löpningen är så enkel. Inga tider att passa och kan göras när som.
Magdalena, helt rätt. Jag har tyvärr tendensen att bara köra på och sen pang så mister jag motivationen eller får ont. Jag är just nu som dig, har jättesvårt för kött.
Rosenblom, jag ska testa löpa ett tag till så får jag efter en utvärdering fundera på om jag vill vila eller inte. Vilan kan vara sjukt stressande den också. Vilka problem man har:)
Snorkkis, du är inte så dum du. Spinning är kul och svettigt och ger mig en drös endorfiner. Lösuget kommer förhoppningsvis tillbaka. Man kan inte leva i sitt flow hela tiden.
Katarina, Tack för styrkekramen! Lite massage och höstluft gör gott för själen.
Staffan, inte lägga av aldrig! Jag ska också skippa de tävlingarna jag hade i sikte. Jag behöver hitta tillbaka till de lugna sköna passen. Kankse kan jag fokusera lite på styrka istället för att springa skiten ur mig.
Johan, Du är vis. Och har dessutom skrivit en bra bok som jag snart kommer recensera på bloggen. Vill bara ha lite tid till det.
Bra tänkt! Ibland måste hjärnan få vila från måsten, intervall-tider, PB och annat trams. Hösten ska vi njuta av, inte plåga oss igenom....
Vad jag menar är man kan tvinga fram lusten genom att vila och skapa abstinens. Då kanske du löper med stor glädje om tre veckor. Om du fortsätter och känner efter ett tag så kanske det känns trist och segt ända fram i april och så är hela sommaren åt helvete.
Just an idea.
Vilken väg du än väljer... Lycka till.
Skicka en kommentar